Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glesbygden en bortglömd resurs

Det behövs en nationell utvecklingsplan för landsbygden och glesbygden. Nu ses dessa inte som viktiga tillväxtområden, konstaterar Glesbygdsverket i en rapport.

Annons
Ett helhetsgrepp bör också tas på de viktiga servicefrågorna.
 Det måste till lokala utvecklingsprogram för offentlig service liksom det nu finns program för kommersiell service, säger verkets generaldirektör Kerstin Wallin.
Folk i glesbygd och på landsbygd oroar sig för skolnedläggningar och för de långa avstånden för polis och räddningstjänst, säger hon.
 Stormens härjningar i skogarna har också visat en helt oacceptabel sårbarhet när det gäller tillgång till grundläggande service som elström och telefon, framhåller Kerstin Wallin.
 Detta är exempel på frågor som bör diskuteras på allvar i alla län och regioner.
Mer än två miljoner människor bor och lever i glesbygd och på landsbygd.
Alla dessa människor är en viktig resurs och med rådande förhållanden är det en stor risk att denna resurs inte tas tillvara. Det är en stor förlust inte bara för de berörda regionerna, utan för hela landet, säger Kerstin Wallin.
Glesbygdsverket har på regeringens uppdrag undersökt hur landsbygdsfrågorna behandlas i län och regioner och lämnade sin rapport på måndagen.
Vissa län får där beröm för sina ambitiösa program för landsbygdens utveckling medan verket konstaterar att andra knappast nämner den i sina utvecklingsplaner.
 Dalarna, Västmanland, Gotland, Kalmar, Jämtland och Norrbotten tillhör de län som på ett ambitiöst sätt även fått med landsbygdens och glesbygdens villkor för tillväxt i sina planer, säger Kerstin Wallin.
Glesbygdsverket föreslår att regeringen ger alla län i uppdrag att göra kontinuerliga uppföljningar av arbetet med gles- och landsbygdsfrågor och visa vilka effekter som uppnåtts.
Annons
Annons