Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Magister Lollo: "Jag vill vara lärare hela livet"

/
  • Det framstår ofta som om lärare har en helt orimlig arbetsbörda. För Lollo Rohdén tog det två år att få jobbet att fungera utan att hon behövde jobba över.
  • SO-läraren Lollo Rohdén vänder sig mot bilden av en skola i kaos och kris.

Svensk skola har nog aldrig varit så utskälld som nu. Det talas om resursbrist, låga resultat och arbetsbördor som får pedagogernas axlar att bågna.
Men det finns också en annan bild. Lollo Rohdén är 27 år och har alltid vetat att hon ville bli lärare. Hon gick med målmedvetna steg direkt från gymnasiet till lärarutbildningen och nu undervisar hon på sin gamla högstadieskola.
– Det var inte bättre förr. Det är bättre nu, säger SO-läraren.

Sedan 1928 har Höglundaskolan stått på stadig grund i Sundsvalls södra sluttning. Området hette tidigare Stenhammaren men vid sekelskiftet ändrades namnet eftersom man ville tvätta bort stadsdelens dåliga rykte. Sedan dess har det runnit mycket vatten under Grevebäckens träbroar och sedan den imponerande byggnaden uppfördes har tio tusentals skolelever gått in och ut genom de tunga portarna.

I dag kommer tonåringarna främst från Skönsmon, Södermalm, Sallyhill och Nacksta. Förra året blev 75 procent av skolans niondeklassare behöriga till gymnasiet.

– Men en skolas framgång avgörs inte av elevernas genomsnittliga meritvärde. Man måste se till deras utveckling, vad utgångsläget var och hur långt de nådde. Höglundaskolan är en riktigt bra skola, säger Lollo Rohdén.

Hon och hennes kollegor jobbar exempelvis hårt för att hjälpa elever som inte har svenska som modersmål.

– Alla når kanske inte hela vägen, men de når långt, säger hon.

När ST tillbringar en heldag hack i häl på den unga engagerade läraren framträder en mer balanserad bild av skolan än den vi blivit vana vid att mötas av på löpsedlar och i nyhetssändningar. Samtidigt ser verkligheten olika ut i olika skolor, klassrum och för olika lärare beroende på vilka grupper och ämnen det handlar om, och vilka förutsättningar som ges.

– Men här finns beviset på att vi har en riktigt bra skola. Ett toppenresultat, säger arbetskamraten Anna Eriksen när hon samlar ihop en bunt med rättade matteprov som hon är på väg att dela ut i en av sina klasser.

Lollo är också på väg ut ur arbetsrummet och hon har huvudet fullt av renässansen. Av tankegångarna som rådde då, kännetecknen och orsakerna till att det uppstod en tidsepok som satte punkt för medeltiden.

I klassrummet delar Lollo upp klassen i grupper och hon kryssar själv in och ut ur elevernas diskussioner. Hon uppmuntrar och vägleder.

– Lollo är bra. Hon är fin och hjälper oss. Hon är faktiskt glad hela tiden och verkar aldrig vara trött, säger Valentina Asanovic samtidigt som Lollo är på väg åt hennes håll för att uppmana ynglingen intill att lägga undan sin mobiltelefon.

Bänkgrannen förstår inte riktigt varför lärarens prestation behöver avhandlas.

– Det ju bara som det ska vara. De ska sköta sitt jobb, säger han samtidigt som han får tillsägelsen om telefonen, vilket genererar en del skratt bland kamraterna.

Lektionerna avlöser varandra. Lollo undervisar i SO-ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap. Eleverna ska betygssättas i samtliga ämnen och kommunikationen mellan henne, tonåringarna och deras föräldrar sker förutom i klassrummet på schoolsoft, som är kommunens webbverktyg.

– Jag bär inte med mig några pärmar utan all registrering som närvaro, provresultat och måluppfyllelse sker digitalt, förklarar hon.

De första två åren jobbade hon alldeles för mycket. Sedan kom hon till en punkt när hon insåg att det inte skulle hålla om hon fortsatte på samma sätt.

Att Lollo blev lärare beror på de lärare hon själv hade en gång. På Höglunda hade hon en bra SO-lärare och i gymnasiet tog en annan skicklig pedagog vid. Dessutom har yrket gått i arv från hennes mormor till hennes mamma och nu till henne själv.

Genom åren har hon både fått frågor och varningar när det gäller sitt val.

– Jag vet inte varför det är så. Kanske minns människor sin egen högstadietid och tror att det är väldigt rörigt på högstadiet, men jag tycker inte att det stämmer. Det finns verkligen en motivation hos eleverna och de är glada och trevliga.

Processen fram till ett betyg kan vara arbetssam.

– Men det viktigaste är att det finns ett intresse för att lyckas och bli bättre och det gäller både elever och lärare, säger Lollo.

Hon känns inte vid bilden av en kaosartad skola med urartade lektionerna eller unga som tar över och förstör undervisningen. Anna Eriksen håller med.

– Det är klart att en del elever har en del att brottas mot och det ställs mycket krav på dem. De har 17 ämnen, då blir det mycket krav, säger Anna.

När det skrivs negativt om en skola eller när skolor rangordnas finns det elever som tar illa vid sig.

– Vi hade nyligen en sådan diskussion i en av mina åttor efter att det hade gjorts jämförelser. "Vi tycker att Höglunda är en jättebra skola", sa eleverna och de var ganska irriterade på bilden som hade getts i tidningen, säger Lollo Rohdén.

I Lollos klasser tycks det alltid vara någon eller några elever som väljer att behålla mössan eller kepsen på. Sjalar förekommer också och när det gäller huvudbonader får tonåringarna välja själva.

Däremot ska alla andra ytterkläder tas av och mobilen ska inte användas om inte undervisningen kräver det.

Men Lollo och Anna ser snarare mobiltelefonerna som ett samhällsproblem än ett elevproblem.

Eleverna fotar ofta av påminnelser eller information och telefonerna är ett bra hjälpmedel för dem som har läs- och/eller skrivsvårigheter.

– Det vore taskigt att ha en regel mot telefonerna bara för att det inte funkar för någon elev, säger Anna Eriksen.

Den bästa hjälpen en lärare kan få sägs vara föräldrarnas inställning.

– När de kommer till utvecklingssamtalen och är förberedda, när de har varit inne på schoolsoft och läst och när de sänder signaler om att skolan är viktig så överförs det till deras barn, säger Lollo Rohdén.

De anser att det fästs för stor vikt vid betygen, både från politiskt håll, skolledare och i den allmänna debatten. Kommunens målsättning att bli Sveriges bästa skola 2021 är det också många lärare som ifrågasätter, eftersom det snarare är elevernas lärprocesser som avgör skolans kvalité än meritvärdena.

– Det är ju trevligt med mål, men det måste finnas lite rimlighet och verklighetsförankring i det hela, säger Anna Eriksen.

Lollo anser också att jämförelser där den kommunala skolan ställs mot friskolorna är olyckliga. Hon har själv erbjudits jobb på andra skolor men valt att stanna på Höglunda.

– Sundsvall har inte råd att tappa den kommunala skolan och den är inte dålig, även om det kanske behövs mer resurser, säger hon.

Dagen avslutas för Lollos del i biblioteket. Där träffas alla SO-lärarna när lektionerna är slut, eftersom de ska diskutera en bok de läser i syfte att utveckla sina undervisningsmetoder.

– Vi är här för att ge eleverna verktyg så att de klarar sig i livet. I det fallet är betygen bara en del. Min största utmaning är att inspirera och stärka dem, att ligga på och peppa så de aldrig ger upp, säger Lollo Rohdén.

Fotnot: Lollo har en lärarblogg på adressen magisterlollo.bloggplatsen.se

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons