Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukskrivning ett sätt att försörja sig

Sjukskrivning — något man drabbas av när man är sjuk eller ett sätt att försörja sig?
Den lokala inställningen har stor betydelse, visar en ny rapport.

Annons
Två svenska orter, socialdemokratiskt styrda. Den ena naturskönt belägen, med frisk luft och stora möjligheter till friluftsliv. Den andra ett industrisamhälle med bland annat produktion av plastföremål.
Det skulle vara lätt att tro att sjukskrivningarna var flest i industrisamhället, men så är det inte.
Förra året hade jämtländska Strömsund ett ohälsotal på 60,1. Det genomsnittliga antalet dagar med sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning per person och år i Gislaved var 34. Snittet i riket var ett ohälsotal på runt 42 dagar.
Förklaringen ligger i den lokala kulturen, visar professorn i etnologi Jonas Frykman vid Lunds universitet och hans kollega Kjell Hansen vid Stockholms universitet i en delrapport från ett forskningsprojekt om skillnaderna i sjukskrivning.

Strömsund inte ensamt
Etnologerna har intervjuat handläggare på arbetsförmedlingen, försäkringskassan, personalchefer och politiker inom kommunen samt de sjukskrivna själva.
 I Gislaved är sjukskrivning något man råkar ut för om man är sjuk. I Jämtland är sjukskrivning något du kan bära med högt huvud, konstaterar Jonas Frykman.
Strömsund är ingalunda ensamt om den inställningen, den finns i hela Norrlands inland, säger han.
Frykman beskriver det som en del av en livsform. Med få arbetstillfällen, låga löner, ofta osäkra och korta anställningar blir sjukpenningen en försörjningskälla.
 Man tycker att det är så angeläget att bo kvar och att det är så självklart att man blivit förfördelad av samhället tidigare att man har rätt till ersättningar.

Sjuk går inte ut
Småländska Gislaved drabbades hårt när däcktillverkaren Continental för några år sedan lade ner tillverkningen och 800 jobb försvann. Men inom något år hade de flesta fått nya jobb, utan att gå via arbetsförmedlingen.
Här är man mycket tveksam till att vara sjukskriven över huvud taget, konstaterar Jonas Frykman.
I en intervju säger föreståndaren för den lokala försäkringskassan: "Kommer någon till en fest och rör sig bland vanligt folk, och man vet att han är sjukskriven, så börjar man ju fråga."
Jonas Frykman efterlyser andra stödformer för glesbygdsområden där det är svårt att hitta försörjning.
 För nackdelen med sjukskrivningar är att man blir sjuk av det. Är man sjukskriven för något blir man så småningom tvungen att leva upp till diagnosen, känna efter och identifiera sig med den.

Många äldre
Gudrun Hansson, s-politiker i kommunstyrelsen i Strömsund, har inte tagit del av rapporten i sin helhet. Men hon säger att talet om sjukskrivningskulturen i Strömsund ger "en för enkel bild".
Hon önskar exempelvis att åldersstrukturen Strömsund har en hög andel äldre tas med som en relevant faktor.
 Vi har många äldre som är sjukskrivna i tunga yrken, i skogen eller i vården. För de människorna är det inte så lätt som det kanske kan vara på andra platser att hitta något lättare jobb, säger hon.
Annons
Annons