Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slagna och hotade kvinnor får dålig hjälp av kommuner

Många kommuner förlitar sig på kvinnojourer, saknar konkreta handlingsplaner och är dåliga på att samverka.
Slagna och hotade kvinnor får för dåligt stöd, visar svenska Amnesty i en rapport om kommuners kvinnofridsarbete inför kvinnodagen den 8 mars.

Annons
Endast hälften av de kommuner som ingår i Amnestys studie har någon form av handlingsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Och bara 3 av dessa totalt 214 kommuner har, enligt Amnesty, konkreta program med klara riktlinjer om vem på kommunen som ska göra vad, när, och hur om ett fall av hot eller våld mot en kvinna uppmärksammas.

Samverkan saknas
Många kommuner säger sig vidare samverka med aktörer som försäkringskassa, polis, eller skola men bara 37 kan visa en organiserad form för sådan samverkan där också socialförvaltningen ingår.
Det visar svenska Amnestys rapport "Har ej prioriterat frågan" som presenterades på måndagen, dagen före internationella kvinnodagen den 8 mars.
Rapporten är en uppföljning av en rapport som Amnesty gick ut med i november. Då hade 141 av landets 290 kommuner svarat på Amnestys enkät. Den nu aktuella uppdaterade versionen, som täcker in 214 kommuner, bekräftar bilden från i höst.
 En del kommuner arbetar bra, men alldeles för många brister på viktiga punkter, säger Katarina Bergehed, kampanjsamordnare vid Amnesty i Stockholm.

Dyster bild
Som helhet tecknar rapporten en dyster bild av kommunernas insatser. Att en kvinnas möjlighet att få stöd varierar så mycket från kommun till kommun är inte acceptabelt, slår Amnesty fast.
Bara 6 av totalt 214 kommuner har upprättat ett kriscentrum för utsatta kvinnor. Många kommuner förlitar sig i praktiken på ideella kvinnojourer, enligt Bergehed.
 Jourerna gör en oerhört viktig samhällsinsats. Ändå ser vi att 10 procent av kommunerna inte ger något bidrag alls och att ett stort antal bara ger symboliska bidrag.

Vill se skärpta lagar
Amnesty vill att statsmakterna genom lagstiftning ställer tydligare och skärpta krav på kommunerna. Det ska finnas en genomtänkt strategi från kommunernas sida och variationerna ska planas ut.
 Det här har fått bli en fråga som har hängt på enskilda eldsjälar. Nu måste man bygga in kvinnofridsfrågan i organisationerna. Det handlar om fundamentala mänskliga rättigheter som inte kan förhandlas bort, säger Bergehed.
TT har tidigare berättat om socialtjänstminister Morgan Johanssons initiativ till en ny utredning om kommunernas arbete för att bekämpa hot och våld mot kvinnor. Särskilt är det situationen för missbrukande och funktionshindrade kvinnor som ska belysas en utsatt grupp som också Amnesty lyfter fram i rapporten.
Annons
Annons