Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Väldigt mycket går på uppstuds

+
Läs senare
/

Tio raka segrar i Sporthallen. Sundsvall Dragons hemmafacit imponerar, inget snack om det.
Men det finns fortfarande en hel del att snacka om. Att tro att allt är frid och fröjd är naivt.

Det finns fortfarande frågetecken och många gånger känns det som att allt går på uppstuds. Att segersviten bygger på individuella prestationer i stället för ett gediget och genuint lagspel.

Jag kan fortfarande inte se de tydliga linjerna man blev så bortskämd med när drakarna flög fram under Peter Öqvists vingar.

Då var spelsystemet tydligt och Dragons var en väloljad, välbyggd, malande motor. Rollerna var klockrena och tempot högt.

Under Tommie Hanssons ledning har vi fått se berg- och dalbanebasket. Lägstanivån har varit horribel och ett par av vinterns hemmamatcher har sett körda ut i paus. Men ibland är det nära mellan helvete och himmel – det har smällt till efter kaffet och Dragons har inkasserat ytterligare segrar.

Det imponerar förstås, att man lyckas ta sig samman och prestera när det behövs som mest.

Tommie Hansson har ett grymt lag att förfoga över. På papperet nog så bra som de tidigare trupper som firats som mästare närsäsongen är över.

Nu gäller det att få ned tankarna och teorierna till taktiktavlan. För om en månad börjar allvaret.

Slutspelet hägrar förstås i första hand och slutspurten i serien innebär bästa/värsta möjliga motstånd.

Eller vad sägs om Norr-köping, Södertälje, LF och Borås i de sista fyra fajterna? Tre av dem på bortaplan dessutom.

Då vill det till att de djupaste bottnarna i spelet är igenskottade, att rollerna börjar sitta och att allt inte längre går på spontan uppstuds.

Annons
Annons
Annons