Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Hon lever "Mamma Mia-drömmen" – omvandlade ruckel till pensionat i Grekland

Hon hade tittat på flera objekt med betydligt högre standard, ändå föll hon för rucklet.
– Jamen herregud vilken utsikt! Jag såg ju det här, säger Ann-Kristin Dionissiu och visar med hela armen.

Annons

Den kringbyggda innergården ger en ombonad och pittoresk känsla.

Vi sitter på en takterrass i Rhodos gamla stad. Med havet, båtarna och gränderna omkring oss.

– Gården såg hemsk ut men jag visste precis hur jag skulle göra. Här fanns det rymd och var mysigt på samma gång.

Läs också: Familjelycka för Aamisepps på Mallorca: "Fantastiskt att vara samlade igen"

Lite svindel får man. Bilen rullar ut på en smal bro över vallgraven från medeltiden. Fortsätter in genom murens imponerande port. Järnbeklädnaden är rostig, men den sitter kvar. Vi färdas i en labyrint av sten och när det inte går att köra längre står vi under skylten. Kristinas rooms.

Det är vackert och pittoreskt. Växter i krukor längs höga stenväggar sträcker sig mot kornblå himmel. Innanför dörren sveper doften från smultronjasmin emot. Där öppnar sig en kringbyggd gård med stenplattor och mjuka valv. Fikusträd, rosor och citroner, en mjuk soffa, kafémöbler, bokskåp, bardisk och takterrassen med utsikt.

– Välkomna! ropar Ann-Kristin Dionissiu och tittar fram ur ett av rummen. Blond och blåögd med ett vitt leende i det solbrända ansiktet.

Om hon hade haft snickarbyxor hade jag trott att det var Meryl Streep i Abba-musikalen Mamma Mia. Hon som också springer runt och har mycket att göra hela tiden. Samtidigt som hon pratar med alla hon stöter på.

Läs också: Titta in i ”herbanisten” Erikas kreativa kammare – här är hennes bästa inredningstips

Ann-Kristin hette Fors när hon växte upp i Gävle. På en semester i slutet av 1970-talet mötte hon en stilig grek. Det blev så att han flyttade till henne i Sverige.

Tio år och tre söner senare började dock Konstantinos att längta tillbaka till Grekland. Hon gick med på att prova och de flyttade till Rhodos. De började jobba bland annat på restauranger och hotell. Hon fick en hotellchef som ogillade förändringar och som dessutom var otrevlig mot gästerna. Hon insåg att det där skulle hon klara mycket bättre och Konstantinos var med på noterna. Hon började gå på visningar och hade tittat på många andra när hon kom in på gården där det mesta var fallfärdigt. Gårdshuset var trasigt och bara en meter högt, det fanns endast två små toaletter och ett litet kök.

– När jag såg gården och utsikten mot havet visste jag att det var rätt ställe. Men jag hade kanske inte förstått riktigt hur mycket jobb det skulle innebära.

Hon kontaktade en arkitekt som rådgivare, därefter började det stora arbetet. Hela Gamla Rhodos stad är kulturminnesmärkt och därför fick de bara använda genuina material, ingen plast eller aluminium. De tog hjälp av hantverkare för större stenarbeten och känsliga dragningar som el och vatten. Resten har de gjort själva med hjälp av sina familjer.

Alla dörrar och fönsterluckor har Ann-Kristin renoverat. De var målade i flera lager som hon tålmodigt har tagit bort.

– Det var jätteroligt att se hur fint det blev. Jag tycker om att bevara det gamla.

Nu är alla trädetaljer bruna och stenfasaderna vita med stora partier där de sandfärgade stenblocken är synliga. Hon har även renoverat gamla möbler och en gigantisk spegel som hon hittade bland soporna. Eftersom det redan fanns ett halvt gårdshus fick de bygga upp det igen och kunde därmed anlägga en terrass på taket.

Från takterrassen ser man havet och båtarna.

Precis när det var dags att börja möblera fick hon ett erbjudande om att hyra en halv container som skulle från Sverige till Grekland. Hon visste precis vad hon ville ha, men det var ont om tid.

Hon fick beskedet en lördag och containerbåten skulle avgå på måndag. Hon ringde sina föräldrar som skyndade sig till Ikea i Valbo. Där fanns det inte tretton resårkärnor att uppbringa samma dag. Däremot hittade de några på Jysk och resten på Maxi Ica. Sänggavlarna i svart järn hittade de också på Jysk och några på OBS. De fick ihop vad de skulle, lånade systerns hästtransport och lyckades stuva in allt i containern.

Läs också: Funkisvillan har blivit modern – titta in hos paret på Sundsvalls solsida: "Allt var brunt"

– ”Inte ens en tidning hade det gått att få in, så full var den” berättade mamma. Men det räckte ju, skrattar Ann-Kristin.

– Vi har fått mycket beröm, att vi har de skönaste sängarna på hela Rhodos. Förr fanns det bara hårda träsängar att få tag på här.

Stilen på inredningen är mer italiensk än grekisk. Inga blå trästolar med korgsits, däremot kafémöbler i järn. Inga kala väggar med lysrör i taket, men många tavlor och stora ljuskronor. Fastigheten har en lång historia, den har varit både sjukstuga och stall. Det äldsta rummet ligger en halv trappa ner och har stora valv i taket. Från början låg golvet ännu djupare, man kan se hur bågarna från dörrar och fönster sticker upp ur golvet.

I sängarna ligger det kritvita lakan med handgjorda spetsar. Arvegods och auktionsfynd från Sverige, en del har gästerna tagit med.

– Det är ett sjå med manglingen. Jag är inne på min tredje bordsmangel nu och den kommer från Bollnäs. Men det är jättefin kvalitet på gamla linnelakan.

Han hade precis muckat när han bjöd upp henne på ett disko. Året var 1979.

Hon och Konstantinos möttes på ett disko på Rhodos 1979. Hon var på semester med en kompis. Han hade muckat efter två och ett halvt år i lumpen. Han bjöd upp och hon tackade nej. Men han gav sig inte och till sist gick hon med på en dans. De hade roligt och sedan dess har de hållit ihop. Han var utbildad skräddare och han fick jobb på en flaggfabrik.

– När de andra hade sytt en flagga hade han sytt tio, ler Ann-Kristin.

I Gävle lärde han känna en lokal konstnär. Konstnären behövde hjälp med att sy om sina byxor och levererade en trave till Konstantinos. När byxorna var färdiga erbjöd han en liten tavla som betalning. ”Nej, i så fall vill jag ha den där stora,” sa Konstantinos och pekade på en som hängde på väggen. Tavlan har han ännu kvar.

I dag bor familjen i ett hus utanför muren till Rhodos gamla stad. Där har Ann-Kristin sina prylar och serviser från Sverige. Just nu funderar hon på att köpa ett begagnat vitrinskåp till sina samlingar. På pensionatet står ett vitrinskåp men det är proppfullt med böcker och fungerar som bibliotek.

Innan de öppnade eget jobbade hon som tolk på en läkarmottagning. Samtidigt sålde hon nybakade svenska kanelbullar till tre kaféer. Nu gör hon frukost till sina egna gäster. Hon driver pensionatet tillsammans med maken och äldste sonen Johan. De yngre sönerna bor för tillfället i Gävle som är familjens andra hemstad.

Vad saknar du mest från Sverige?

– Familjen, vännerna och de svenska myndigheternas ordning och reda.

Vad är bäst med Grekland då?

– Maten och värmen. Maten är alltid lagad av färska råvaror, det finns knappt halvfabrikat att få tag i här.

Vitrinskåpet har blivit ett bibliotek.

FAKTA

Ann-Kristin Dionissiu

Familj: Maken Konstantinos och sönerna Johan 34, Alexander 30 och Mikael 27.

Bor: Hus i Rhodos stad i Grekland som de har renoverat själva.

Gör: Driver sedan 2004 pensionatet Kristinas Rooms i Rhodos gamla stad.

Hemsida: www.kristinasrooms.com

Stil: Naturmaterial, mest sten och trä och gammeldags med renoverade gamla möbler, gammalt porslin, järnsängar och linnelakan med spetsar och brodyr, mycket från Sverige.

Rhodos gamla stad: Anlades som huvudstad redan 400 f.k. kringbyggdes med en fem kilometer lång stadsmur under medeltiden. Listad som ett världsarv av Unesco. En av de bäst bevarade medeltida stadskärnorna i Europa. En labyrint av smala gränder, kullersten av småsten, små kaféer och historiska byggnader. Stråken närmast Sokratesgatan är en turistfälla men bakom dem finns det hur mycket som helst att upptäcka.

Greklands kriser: Ekonomin är svår för de allra flesta, många har fått sänkta löner och grekerna får bara ta ut max 60 euro per dag. När det gäller flyktingkrisen har situationen på Rhodos inte varit lika allvarlig som på många andra öar och det finns inget läger på ön.

Före renoveringen. Ett ruckel i sten och ett halvt gårdshus.

Efter renoveringen. En ombonad innergård i gammal stil med ny takterrass.

Johan har bott i Gävle i många år. Nu driver han pensionat och kite-surfar.

I entrén växer doftande smultronjasmin.

Äldsta rummet. Med svenska sängar och gamla fönster som sticker upp ur golvet.

Ann-Kristin driver pensionat på Rhodos.

Citronerna blir gula och mognar framåt hösten.

En ombonad innergård med sten och grönska. Som en oas i den gamla staden.

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons