Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lika mycket skog som på 80-talet — trots stormen

Januaristormen över södra Sverige innebar en katastrof för många skogsägare. Men de långsiktiga effekterna är förmodligen mindre dramatiska för skogsbruket och skogsnäringen i helhet.

Annons
Den slutsatsen drar Göran Kempe, försöksledare på riksskogstaxeringen inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som bevakar virkesförråden i landet.
Skogstillgångar i Sydsverige, som gradvis har byggts upp under slutet av det förra seklet, har visserligen i ett slag raserats. Men fortfarande har de stormdrabbade länen virkesförråd som motsvarar det som fanns i mitten av 80-talet.
Av alla trädslag är granen värst drabbad, konstaterar riksskogstaxeringen, eller SLU:s institution för skoglig resurshushållning och geomatik, i Umeå.

Nedåtgående trend
Virkesförrådet av gran hade dock redan tidigare en nedåtgående trend i flera av de drabbade länen. Volymen av gran är nu i nivå med den som rådde ungefär 1980 i Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län.
"När virkestillgångarna i Götaland fördes på tal i mitten av 1980-talet, en situation som stormen i viktiga avseenden återfört skogarna till, var det nog ytterst få som använde begreppet "katastrof", säger Göran Kempe i ett pressmeddelande.
Magnus Fridh, analyschef på Skogsstyrelsen i Jönköping, håller delvis med men påpekar att årets storm för ovanlighetens skulle drabbade en hel landsända och till stora delar vräkte omkull den äldsta och mest värdefulla skogen.
 Det var ju ändå den värsta stormen på hundra år. Även om virkesförrådet är lika stort som på åttiotalet så ingår där också en hel del röjnings- och gallringsskog. Stormen tog mest äldre avverkningsmogen skog, säger han.

Fler lövträd?
Enligt Skogsstyrelsens beräkningar föll cirka 75 miljoner kubikmeter skog motsvarande flera års avverkning i de stormdrabbade områdena.
Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att skaffa underlag på hur myndigheterna bör hantera situationen och hur återbeskogningen ska gå till.
En detalj i det sammanhanget är att se om skogsägarna ska rekommenderas att driva upp mer lövträd i barrskogarna. Många tycker sig ha iakttagit att lövträden har gjort granskogar mer vindtåliga.
Magnus Fridh:
 Men här är det för tidigt att dra några slutsatser. Det finns så många faktorer att ta hänsyn till trädens höjd, terrängens och markens beskaffenhet och mycket annat.
Annons
Annons