Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Statens försäljningar i farozonen

+
Läs senare

Det blir allt mer osäkert om staten hinner göra sig av med de resterande bolagen på sin säljlista innan mandatperiodens slut. Konjunkturavmattningen och finansoron sätter käppar i hjulet.

Regeringen har sagt sig vilja sälja sex av statens bolag för 200 miljarder kronor under denna mandatperiod. De hittills genomförda försäljningarna, av bland annat Vin & Sprit och Vasakronan, har inbringat drygt 116 miljarder kronor till statskassan.
Kvar på säljlistan finns resterande aktieposten om 37,3 procent i Telia Sonera, helägda SBAB och aktieinnehavet i Nordea om 19,9 procent.
Än så länge har den ansvarige ministern Mats Odell inte stött på några större hinder. Men det kan bli svårare framöver och det är allt mer ovisst om regeringen hinner sälja de kvarvarande innehaven innan nästa val 2010 och dessutom till godtagbara priser. Nedgången i konjunkturen, turbulensen på kreditmarknaden och börsoron gör att företagsaffärerna tar längre tid att genomföra. Läget är idealiskt för köp, men frågan är om det är lika bra läge för sälj.
Sänkt kreditbetyg
Priset på bolåneinstitutet SBAB skulle till exempel vara väldigt lågt vid en försäljning i dag. Dessutom har SBAB fått sänkt kreditbetyg på senare tid.
 Det är svårt i dag att sälja en bra bank, och att sälja en bank som har problem med ratinginstituten är närmast omöjligt. Ekonomiskt sett är det klokare att vänta tills prisbilden är högre, säger Rodney Alfvén, analyschef på Cheuvreux Nordic.
Krisen i finansvärlden ställer också till det för försäljningen av Nordea. Att sälja Nordeas aktier på marknaden är ganska uteslutet.
 Det är lite av ett kamikazeprojekt just nu, säger Rodney Alfvén, som snarare tror Nordea kommer att slås samman med en annan svensk bank för att öka värdet och skapa en starkare bank.
SEB och Swedbank är två potentiella spekulanter.
Sjunkit minst
Läget på kreditmarknaderna kan dock försvåra värderingen av de fusionerande bankerna.
 Det är svårt att motivera en sammanslagning på nuvarande värderingspremisser. Nordea har sjunkit minst av alla bankaktier och är extremt dyr i förhållande till de andra, säger Rickard Henze, bankanalytiker på ABG Sundal Collier.
Enligt honom vore det bästa att en utländsk bank betalade kontant för Nordea och lät banken driva sin verksamhet som tidigare.
 Men de spelarna finns inte. De hittar billigare tillgångar i Europa.
Rodney Alfvén håller med om att prissättningen skulle bli problematisk, men menar att det går att lösa genom att Nordea betalar en premie till den andra banken, vilket Nordea har råd att göra.
 Jag tror inte att man kan gå ihop på lika villkor, säger han.
Staten skulle få aktier i den nyskapade banken, som skulle kunna säljas när läget på finansmarknaden har ljusnat vilket dock inte lär ske under det närmaste året.
Förlustaffär
Även Telia måste gå ihop med ett annat bolag, så som det var tänkt i den misslyckade affären med France Telecom, tror de analytiker TT pratat med. Att sälja aktierna på marknaden, som regeringen gjorde förra året med åtta procent av Teliainnehavet, skulle bli en förlustaffär.
 De vill hellre hitta rätt pris, än att snabbt sälja av. De är märkta av att de fick kritik för att de sålde för billigt tidigare, säger Helena Nordman Knutson, telekomanalytiker på Öhmans fondkommission.
Frågan är vilka som skulle vara intresserade av Telia. Varken Telenor eller spanska Telefonica anses vara särskilt sugna. France Telecom kanske skakar av sig besvikelsen om ett tag. Den ende som många nämner är Deutsche telekom, men bolaget har för tillfället händerna fulla i Grekland där motsvarigheten till Telia lockar tyskarna. Så även en affär mellan Telia och Deutsche Telekom lär dröja.
Annons
Annons
Annons