Lagläkaren: Generellt mer alkohol i lagidrott

Ingen i Timrå IK ser knappast något positivt med lördagens fylleskandal. Lagläkaren Örjan Fröjd gör det definitivt inte. – Tyvärr är användningen av alkohol generellt sett vanligare inom lagidrotter än individuella idrotter, och kanske framför allt inom hockeyn, säger han.

Det brukar sägas att idrott och alkohol inte hör ihop. Framför allt inte elitidrott.

Samtidigt ser vi rubriker om idrottare som kör på fyllan, hamnar i fyllecell och skriker mindre väl valda ord till poliser. Det här är bara några exempel på sånt som elithockeyspelare i Sverige gjort de senaste åren. Rubrikerna handlar sällan om individuella idrottare.

– Som individuell elitidrottare frågar man sig nog varje gång "vad spelar det här för roll för min prestation". Om de ska utföra en viktig prestation om två veckor skulle det inte finnas på deras världskarta att dricka sig berusade, säger Timrå IK:s lagläkare Örjan Fröjd.

Han tycker sig se en kultur där det är mer normaliserat att använda alkohol inom lagidrotter och kanske framför allt inom hockeyn.

– Jag tycker inte det är riktigt okej, inte om man vill prestera sitt yttersta. Det är viktigt att se på alkoholens effekter mer vetenskapligt. De kortsiktiga effekterna av alkohol kanske påverkar prestationerna marginellt, men det är ju de små marginalerna vi ofta jobbar med. Och varje enskild prestation gör lagets prestation, det gäller att prestera på topp.

Fröjd hänvisar till studier som visar att återhämtningen är märkbart hämmad i upp till tre dagar om man efter ett träningspass dricker motsvarande fyra-fem öl. Alkoholintag kan även öka skaderisken.

– Naturligtvis är det frågan om grad av alkoholintag, men klart är att berusande mängder har klart negativa effekter som inte bara sitter i så länge alkoholen är kvar i kroppen utan även påverkar muskelfibrers återuppbyggnad, leverns förmåga att ta hand om laktat och även lagra in glykogen. Ju större intag desto större negativ påverkan och under längre tid, säger Fröjd.

Dela
  • +1 Intressant!