Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anita Jacobson: Politiken väljer en kylig riktning när somliga måste födas på landsvägen

Månaden mars är här och ljuset som våra kroppar och sinnen hungrat efter väller in med full kraft – forte fortissimo!

Annons

Likt trånande marskatter låter vi vinterns letargipäls falla och vänder våra bleka ansikten mot himlen ivrigt lapande solens värmande strålar. Kåtheten slår till vare sig det är friskvårdstimme eller kafferast. Vi öppnar upp och släpper in.

Vi vet att våren kommer att tveka. Vi vet det men gläds åt att den trots all smärta kommer att födas på nytt och lita på att naturen tar emot. Så som människan borde kunna lita på att en trygg plats med varma hjälpande händer och lugnande röster ska finnas till hands när nytt liv föds och inte ett stressande motorljud och en ensamhetens kyla mitt ute i ingenstans.

Barnmorskan Maria Dahlberg förevisar förlossning i bil i Sollefteå.

Look at Sweden! Look at what´s happening in Sweden! Jodå, han sa så. Självaste presidenten av alternativa fakta sa så, slog ut med armarna och ruskade medlidsamt på huvudet. Tänk att presidenten i Amerikat bryr sig om oss födande kvinnor här i norr. Det är nästan rörande.

Vi har det egentligen bra. Fruktansvärt bra. Vi har alla förutsättningar att på riktigt få ett jämställt och väl fungerande samhälle där alla känner sig inkluderade. Men någonstans har vi tappat bort oss. Tappat bort det som verkligen betyder något. Nu handlar allt om vinst som om det vore svaret på livets mening. Och politikerna leker Herre på täppan om vem som kan vara den mest exkluderande och sätta krav på de som ingenting har.

För nog finns det pengar. Det gör det. Det är bara frågan om vad vi väljer att lägga dem på. Sjukvården var en gång något vi i Sverige kunde vara stolta över men nu gäller det att välja sina diagnoser där forskning finns (whiplash är inte att rekommendera) och vara tillräckligt frisk för att orka kämpa för att få träffa en specialist och för att få sjukpenning. Försäkringskassan har fullt upp med att göra avslag och spela in reklam om att alla behövs i laget Sverige.

Och det är klart att alla behövs – men när ska vi göra verklighet av det? När får vi duga som den vi är och fylla den plats i laget Sverige som vi har förutsättningar att fylla? Som det är nu lyssnar ingen myndighet på individen utan alla ska in i fyrkanten och spela center forward oavsett lämplighetsgrad. Hårdast är reglerna för de svaga. Och så även straffen.

Höjdarna kommer undan genom att filma medan de som lever på gränsen till fattigdom kontrolleras benhårt och vid minsta uppenbarelse på avvikelse i aktivitetsrapporteringen lyser ett empatilöst rött kort. Och hårdare lär det bli nu när även Socialdemokraterna serverar rena rama moderatretoriken: Det ska vara ordning och reda och plikten framför allt!

Vem ska nu värna de sköra och kantstötta? Vem finns där för att ta emot den som faller eller kommer ny till världen? Var finns omtanken och solidariteten? Har vi inte råd med den? Trots att landet Sverige har de bästa förutsättningar väljer politikerna en kylig väg genom ett vanskligt gungfly. Det är tur att naturen finns där och håller om och låter oss värmas av solen.

Läs fler krönikor av Anita Jacobson: Mardrömsresan som gav god utdelning

Orden försvinner när allt vettigt sätts ur spel

Anita Jacobson, krönikör Sundsvalls Tidning.

Annons
Annons
Annons