Annons

Det är masken som gör mannen i "Blodsbröder"

/

Hur förvandlar man ett mjölkbud till en gynekolog till ett barn till en polis till en ilsken granngubbe?Det funderar Teater Västernorrlands maskör Ulrika Eklund som bäst över just nu. I "Blodsbröder" har tre amatörskådespelare en rad olika roller. Med mask och kostym ska de göras förståeliga inför publiken.

Ett barn som leker på en skolgård. En dryg tonåring som sitter i skolan och rapar och gäspar. Ett mjölkbud. En domare. En fordringsägare.

I "Blodsbröder" finns elva skådespelare på scenen, men det är teateramatörerna Tord Lundgren, Camilla Weidman och Anna Lax som är den verkliga utmaningen för mask- och kostymansvariga Ulrika Eklund och Lotta Nilsson. De tre ska byta skepnad ideligen och ikläda sig en rad småroller. Och några omständliga byten hinns inte med.

Därför måste sminkningen vara neutral och de olika karaktärerna byggas med kostym - och med maskens attribut som mössor, hattar, skägg, mustascher, polisonger och peruker. Huvudbonader och hår - för män både på huvudet och i ansiktet - är vidunderliga verktyg för att förändra en människa.

"Blodsbröder" ska utspelas i en ganska tidlös miljö. Därmed finns ingen ledning att få i en viss tids mode. Dessutom är det mesta i pjäsen ännu ganska fragmentariskt för de inblandade. Det betyder att man även inom mask och kostym måste känna sig fram, som en bit i en bild som gradvis klarnar.

För Tord Lundgrens del är en klippning av det egna håret en bra början, beslutar Ulrika Eklund. Själv är han måttligt förtjust; han gillar sitt långa hår. Men - allt för konsten.

– Publiken kommer att se att det är samma skådespelare, men den måste också förstå att han är olika karaktärer. Han måste bli begriplig för publiken, förklarar hon.

– Det vore också kul om första figuren han gör, mjölkbudet som kommer med mjölk till den fattiga fru Johnstone, inte direkt avslöjar att det är Tord Lundgren, tillägger hon.

Därför provar hon en rödfärgad peruk på honom. Konsten är att signalera att detta är ett mjölkbud, utan att han följer schablonbilden. Då blir han parodisk, och tanken är inte att publiken ska skratta här.

Ulrika Eklund klipper hon också peruken en del, lugnar ner den och gör den mindre rufsig och uppseendeväckande. Men hon är ännu inte nöjd.

– Du måste se trovärdig ut, och jag gillar inte den här korta luggen. Det är lite Karlsson-på-Taket-varning, säger hon.

Andra knep provas. Svart keps? För mycket fransos. Långt skägg? För mycket "sailor". Polisonger? Dickens. Yvig mustasch? Obelix. Vit keps? Överdrivet mycket mjölkbud.

– Han har vit rock och mjölken under armen, så man misstar sig inte på hans roll, inskjuter Lotta Nilsson.

En nedklippt och rödtonad mustasch verkar lovande; nu blir han ganska sober. Men nästa fråga är: fungerar utseendet också efter mjölkbudsinpasset?

– Eftersom jag snabbt ska övergå till att bli gynekolog behöver jag också vara ganska neutral, säger Tord Lundgren.

I alla fall är detta något att arbeta vidare på, bestämmer Ulrika Eklund. Nästa roll är fordringsägare. Kan han då bara ha en keps över håret som komplement till arbetsoverallen? Därefter kan han bli barn genom att få sin egen lugg framåtkammad, stoppa fötterna i gummistövlar och dra en stor luvtröja över annan kostym.

Några av rollerna är väldigt små; kanske bara en granne som står och skriker en replik.

– Då kan man till exempel bara dra på sig en morgonrock och ett par tofflor ovanpå andra kläder, säger Lotta Nilsson, scenograf och kostymansvarig.

När Ulrika Eklund nu har Tord Lundgren i stolen passar hon på att prova igenom ett anta l peruker på honom. En mörk med snedbena, kompletterad med Charles Bronson-mustasch, kan det bli en polis? Eller en domare?

– Till någon roll vill man också ha Tord Lundgren själv med bakåtslick. Ska det vara domaren? Med eller utan mustasch? undrar Ulrika Eklund.

Det är fascinerande att se vilka personlighetsförvandlingar som pågår i stolen där Tord Lundgren sitter. Med en viss mustasch blir hela ansiktet nobelt. Med en annan blir det äldre. Peruken skapar en helt annan man.

–.Peruker är spännande. De är tillfälliga, inget mer än en mössa egentligen, men förändrar oss mycket. Så varför använder vi inte dem mer till vardags? säger Lotta Nilsson.

Hon passar på att bära fram kostymdelar ur förråd och prova på Camilla Weidman. En polismössa ska hon också ha; kängor att ha som polis, klackskor att ha som inkassodam eller bröllopsgäst.

Som amatörskådespelare och vana vid att själva sätta ihop kostym och mask, bygga och måla och bära rekvisita, tycker både Camilla Weidman och Tord Lundgren att det är underbart att bli så ompysslad och servad som i en professionell produktion.

– Dessutom är Blodsbröder här inte tjosan och glatt; det är en klasskampshistoria och det är roligt för oss som brukar spela politisk teater. Jag känner mig kolossalt hedrad att vi får vara med. Det är ett bra betyg för amatörteatern i Medelpad, säger Tord Lundgren ur djupet av någon av alla sina identiteter.

  • Blodsbröder

    har premiär den 9 mars och spelas till och med den 27 april på Sundsvalls teater.

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons