Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

En berättelse i murbyggandets tid

BOK: Kristian Ekenberg läser Mikael Berglunds "Smekmånader".

Flyktingkrisen och Trumps mur sätter spår i litteraturen. Men med tanke på hur lång och mödosam sträckan från romanidé till färdig bok är, bör Mikael Berglunds ”Smekmånader” snarare räknas in som en av de kusliga förutsägelser som är frekvent förekommande i litteraturen. Författaren drömmer, verkligheten tar efter.

Mikael Berglund debuterade 2015 med

I ”Smekmånader” flyttar ett nygift par ut på en ö i skärgården. Men det är inte en mystillvaro vid havet med solsken som väntar dem. De ska vaka över svenskt territorium, speja över havsytan efter flyktingar. De bor i närheten av den stora muren, som ska hålla oönskade människor borta.

På armarna bär de transpondrar, och om de avlägsnas skjuts de ner av de drönare som bevakar luften, spejar efter flyktingar. Parets förhållande utmanas när en av dem vill hjälpa flyktingar och den andra följa lagen …

”Smekmånader” är som ett tätt kammarspel, utkastat i en framtid som kanske inte är så avlägsen som Mikael Berglund möjligen föreställde sig när han satte sig ner för att skriva sin roman. En berättelse som antyder ett större skeende genom att koncentrera sig på ett enda par på en isolerad ö, med frågor kring moral, civilkurage och var gränsen för självbevarelsedrift går.

Mikael Berglunds text växer när de vaga konturerna successivt fylls i, men lyckas aldrig nå fram till en punkt där man som läsare engagerar sig i parets öde. De tycks befinna sig i ett laboratorium och inte i verkligheten. Romanens styrka ligger i stället i miljöskildringen, med den ”Game of thrones”-lika muren, och den förtätade stämningen.

Läs mer: Fler bokrecensioner finns att läsa här

LITTERATUR

Mikael Berglund

”Smekmånader”

(Albert Bonniers förlag)

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons