Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Fröken Julie föddes i Danmark

+
Läs senare
/
  • Fröken Julie filmades första gången 1912. 1951 gjorde Alf Sjöberg det också med skådespelerskan Anita Björk i huvudrollen. Samma år fick hon Svenska Dagbladets Thalia-pris. Motspelare i filmen var Ulf Palme.
  • 1888 skrev August Strindberg kammarspelet Fröken Julie på herrgården Skovlyst norr om Köpenhamn.

I år är det 100 år sedan August Strindberg dog. Under våren återkommer kulturjournalist Curt Bladh med korta artiklar om författaren.

30 mars 1888 skrev Strindberg till den berömde danske litteraturkritikern Edvard Brandes:

"I Sverige går litteraturen baklänges till prestböcker och kastratpoem. Bonnier och Looström ha gett upp, fordrar absolut sedligt numera! Det dör jag på!"

Strindberg hade andra planer. Han bodde med sin familj på den förfallna herrgården Skovlyst ett par mil norr om Köpenhamn. Där kunde han på nära håll iaktta förhållandet mellan herrgårdens härskarinna Louise de Frankenau och hennes 29-årige förvaltare Ludvig Hansen, beskrive som "en grann karl med svarta mustascher".

Som alltid med Strindberg var det kort mellan verklighet och dikt.

I slutet av juli satte han sig och skrev ett kammarspel om en herrgårdsfröken och hennes betjänt. På två veckor fullbordade han det som skulle bli hans mest spelade pjäs, Fröken Julie.

10 augusti sände han dramat till Karl Otto Bonnier i Stockholm. "Härmed tar jag mig friheten hembjuda Svenska Dramatikens första Naturalistiska Sorgespel, och jag ber Er icke lättsinnit rata det att Ni sedan må ångra Er", skrev han. En av de mer praktiska anledningarna var att Strindberg behövde pengar för att betala hyran på Skovlyst. Han föreslog Bonnier att betala 500 kronor för 1500 ex av teaterstycket, och snabb tryckning.

Men Karl Otto Bonnier var inte intresserad. Eller snarare: han vågade inte ge ut stycket. 20 augusti sände han beskedet till Strindberg, med förklaringen att skådespelet var "alltför riskabelt, alltför ’naturalistiskt’ för oss, vi våga derför ej att förlägga stycket". Långt senare betecknade Karl Otto Bonnier denna refusering som det största förläggaremisstag han och hans far, Albert, gjort sig skyldiga till.

Strindberg försökte då intressera förläggaren Hans Österling i Helsingborg att ge ut skådespelet som bok. När Österling inte blev intresserad vände han sig till Bonniers konkurrent i Stockholm, Joseph Seligmann. Han hade en gång i tiden givit ut Röda rummet, enligt Strindberg den första naturalistiska romanen på svenska, nu fick han chansen att ge det första naturalistiska skådespelet.

Seligmann och Strindberg var för all del osams just då. Men Strindberg vill ha sitt stycke utgivit. Och han behövde pengarna, även om han prutade budet till Seligmann från 500 till 400 kronor.

Seeligmann blev Fröken Julies förläggare.

Annons
Annons
Annons