Annons
Annons
Annons

Obehaglig och nervigt kriminaldrama om försvunna barn

Kristina Ohlsson:DavidsstjärnorPiratförlaget

En lärare på den judiska Salomonskolan i Stockholm skjuts till döds utanför entrédörren. Samma dag försvinner två judiska, tioåriga pojkar på väg till tennisträningen. Det finns en gammal israelisk saga som handlar om Papperspojken, som kommer om natten och rövar bort sina barnoffer. Det verkar som om sagan blivit verklig i den kyliga svenska huvudstaden.

Kriminalkommissarie Alex Recht och Fredrika Bergman i den lilla utredningsgruppen vänder och vrider på dödsskjutningen och försöker samtidigt hitta de försvunna pojkarna. På något vis måste de två fruktansvärda händelserna som berör samma skola höra ihop. Men hur? Och var läraren verkligen mördarens tänkta offer?

Eden Lundell är en mycket speciell och stark säkerhetspolis, som brukade hjälpa den judiska skolan i polisfrågor. Men nu är hon terrorchef på Säpo. Hon har sina egna bekymmer. Den israeliska Mossadagenten Efraim Kiel är på plats i Stockholm. Det var han som fick henne på fall, så att hon tvingades att lämna underrättelsejobbet i London. Hon börjar en egen undersökning för att ta reda på om han har någonting att göra med våldsbrotten. Det leder henne in på hemligheter som hon inte kan avslöja för de vanliga poliserna. Dessutom är hon själv djupt inblandad på det känslomässiga planet.

Utredaren Fredrika Bergman tycker sig ha hittat balans i sitt liv. Hon har fått två barn med Spencer, hennes 25 år äldre lärare från universitet. Hon har börjat spela fiol igen och återgått till jobbet tillsammans med Alex Recht. Men mitt under jakten på mördaren ska hennes man plötsligt åka två veckor för att föreläsa i Israel. Allting verkar handla om Israel. De försvunna pojkarnas föräldrar flyttade därifrån till Stockholm för tio år sedan. Varför vill de inte riktigt berätta. För att komma vidare i polisutredningen kanske svaren kan hittas där.

Kristina Ohlsson skriver på ett otäckt och kyligt sätt. Huvudpersonerna bär på sina hemligheter. Det är inte någonting som de berätta för andra. Det är genom deras tankar och funderingar som man kommer dem nära. Just detta tassande på tå ger en känsla av sorgflor över hela historien redan från start. Den är bra. Den är stark. Det är en välskriven och otäck kriminalroman där familjebanden utsätts för hårda prövningar, både bland de drabbade och bland utredarna vid polisen.

Det finns ett litet men. Den omkastade tidsordningen är gjord, tror jag, för att ladda storyn. Vi som läsare får en liten snabbtitt på framtiden i några kapitel. Det lockar till sidvändning, men det är lite förvirrande. Jag tror att Davidsstjärnor skulle blir en lika spännande och fängslande kriminalroman även i ett kronologiskt berättande.

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons