Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt person på rätt plats

Annons

Grattis, det går bra för dig nu! Fina vänliga ord jag fått höra den senaste tiden.

Jag tackar, ler och svarar ja, det går åt rätt håll. Samtidigt tänker jag Om de bara visste! Fast visst går det väl bra? Nominerad till Selmapriset med min senaste diktsamling "Varannan vecka död" och uppmärksammad i media. Framträdanden med mina dikter och föreställningar inte bara här hemma utan även utomlands i Vilnius och Brest. Plus några skådespelaruppdrag. Men sedan kommer den vanligaste frågan av alla: Kan du leva på det?

Många kulturarbetare lever kring existensminimum. Regler för a-kassa och att stämpla upp som säsongs- eller deltidsarbetare försämrades för några år sedan och nu är det allt fler som hamnar vid stupstocken – den förnedrande FAS 3. Jo, den finns kvar. Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet (och även andra partier) lovade under valkampanjen att avskaffa eländet så har ännu inget hänt.

Jag har precis läst Roland Paulsens bok "Vi bara lyder – en berättelse om Arbetsförmedlingen" (Atlas 2015) och det är en skrämmande människosyn som visar sig finnas hos denna myndighet. De som hamnat i FAS 3 beskrivs som lågbegåvade och besvärliga hopplösa fall av personalen. Deras system med koder för att sätta människor i olika fack får mig att tänka på rasbiologi. Själva kan de skatta sig lyckliga att de råkar befinna sig på rätt sida om disken men det är ett stort övermod att tro att det gör dem till bättre människor med rätt att värdera andras intelligens och människovärde. Det avslöjar hur långt cynism och klassamhället bitit sig fast. Att bli en del av prekariatet kan hända vem som helst oavsett samhällsklass eller intelligens och det kan gå fort. Så ett mått av ödmjukhet och empati vore på sin plats.

Att läsa om Arbetsförmedlingens tidigare generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist som plaskar runt på Sturebadet med 142 400 kr i månaden efter att hon blivit sparkad är som en fet käftsmäll på alla som tvingas till meningslösa åtgärder för att få sin ersättning på 10 000 kr i månaden som ska räcka till allt. Angela fortsatte helt skrupelfri från AF till delägare i Öresundsbemanning AB vars huvudverksamhet är sysselsättningsplatser i FAS 3. De har sju kontor i Nordvästskåne och ett i Sandviken.

Roland Paulsen leker med tanken att arbetssökande själva får rätten att bestämma om sitt deltagande i program utan att tappa ersättningen. Det skulle i värsta fall enligt honom leda till att anordnarna misslyckas att attrahera deltagare och att staten sparar några av de 21 miljarder som nu rullar ut i form av subventionerad arbetskraft till företag.

Jag tror det viktigaste vi kan göra är att se varje individs potential och styrkor och försöka så gott det är möjligt att rätt person hamnar på rätt plats. Sluta slussa pengar till företag som skor sig på arbetslösa och satsa på de arbetslösa istället. För tänk om mer frihet och mindre kontroll och straff av de arbetssökande kan leda till kreativitet och innovationer och i förlängningen nya jobb?

Och som svar på frågan om jag kan leva som poet? Jag lever!

Annons
Annons
Annons