Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanne Holmlund minns kulturåret 2016 i Sundsvall: Teaterhus, festivaler och lokala krafters styrka

Krönika

Annons

Åter är ett lokalt kulturår till ända och det är dags att summera 2016.Först till det tråkiga. 2016 var året då min företrädare som kulturredaktör för ST, den legendariske Curt Bladh, gick bort - han som representerade en hel epok av högklassig kulturbevakning. Att Stöde Musikvecka, sommarens stora händelse inom klassisk musik, lägger sig till vila är en stor sorg. Stöde Musikvecka är inte som andra festivaler, varken musikaliskt eller mänskligt. Men i dag får vi glädjas åt allt den gett under sina elva år.

Byol Kang, Martin Klett och Charles Antoine Duflot under Stöde Musikvecka 2014. Men kommande sommar blir det ingen musikvecka.

Men en ny festivaltradition kanske startades när den oförliknelige Kjell Lönnå firade 80 år med att initiera körhelgen "Sångsvall". Och fast han lett Julton i jämnt 50 år lägger han inte ner, och det gör inte heller Nordiska Kammarorkestern som alltmer framstår som den kulturinstitution som regelbundet förser Sundsvall med gäster på internationell nivå. Kristin Lee, Radovan Vlatkovic och Gilles Apap var några av årets.

I konstlivet är Sundsvalls Konstförening den tunga aktören, kompletterad av lokala konstnärers uppdykande lite varstans. Och Hjördis Schymberg har äntligen fått sitt monument: ett jättepiano som är effektfullt och roligt och hade varit en fullträff om hon varit pianist. Men nu var hon operasångerska, och i alla fall för mig blir det för långt mellan henne och konstverket för att det riktigt ska kännas som hennes minne.

Vi har också debatterat Mittmedias försäljning av sin egen konst. Den är lokalhistorisk och reaktionerna understryker att konst har större betydelse för våra rötter och vår identitet än vi tänker på och kan mäta. För lokalhistoria i gemen tycks intresset bara öka, accentuerat av de fina Stenstadsdagarna och debatterna om Petersvik och höghuset på torget, men också av nya böcker. Jag tänker till exempel på Svenåke Boströms förlags utgivning och Nils-Johans Tjärnlunds härliga historik över 125-årsjubilerande Knaust. Och all lokal bokutgivning har en vän i bokhandlaren Lennart Bergström, som fortsätter att göra sin butik till ett naturligt litterärt centrum.

Årets händelse i teaterlivet är förstås den nya Konsertteatern, som dröjt länge men till slut blev så fin. Nu fattas bara att även exteriören visar att här detta är ett vackert teaterhus och inte en nedlagd biograf. Det bör också på något sätt bli synligt att vår länsteater har sin hemvist här. Årets starkaste pjäsminnen är den kluriga, intellektuella, spännande och högklassiga "Små äktenskapliga brott" från Teater Västernorrland, "Tre kärlekar" från Ånge Kabaré - ett Mohlinskt familjedrama i bästa tänkbara utomhusmiljö - samt "Cirkusflickan", där Cirkus Elvira och Teater Soja på gränsen mellan 2015 och 2016 visade vilket undertryckt behov det finns av stämningsfull familjeteater i jultid.

Malin Alm och Åke Arvidsson i Teater Västernorrlands

Scen Sundsvall satte under hösten rekord i antal föreställningar och tog bland annat hit "Mozarts Requiem" från Folkoperan - klart värd årets nyskaparpris. Den blev möjlig för att Sundsvall har en yrkesorkester och goda körer som kunde hjälpa till. På samma sätt kan den årliga och välbesökta Kulturfestivalen i januari genomföras kostnadseffektivt och utan alltför stora åthävor därför att vi redan har professionella kulturkrafter på plats - krafter som även hjälper mycket amatörkultur att bli vad den blir.

Från Folkoperans

Om man ska söka ett tema för året blir det därför hur mycket en stad och ett län vinner på att ha egna professionella kulturskapare, som finns på plats och enkelt kan rycka in än här, än där. Om allt vad de gjort under året skulle ha köpts utifrån hade merparten inte blivit av. Mycket av det som jag och andra minns som kulturårets höjdpunkter hade aldrig ägt rum. Nu och framöver är dessa krafter värda att kämpa för. Som Winston Churchill sa under kriget: Utan kultur har vi inget att försvara.

Annons
Annons
Annons