Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Teater som går som en dans

+
Läs senare
/
  • Övergångarna mellan scenerna i
  • Sofia Andersson och truppen på stadsvandring i Sundsvall. Givetvis känner alla stadsvandrande Sundsvallsbor igen sig.
  • Teater Sojas Jan Boholm och Sofia Andersson med dansaren och nya samarbetspartnern Elin Kristoffersson i mitten.

Teater Sojas nya pjäs "Sundsvallsbor 3.0" har fått dansant förstärkning.
Med dansaren Elin Kristoffersson i truppen kan man nu dansa i stället för att prata i övergångarna mellan scener. Premiär blir den 24 september.

Efter Spelet om Stenstan och Sagerfeldts i Sundsvall är det nu dags för tredje och sista delen i Teater Sojas Sundsvallstrilogi: "Sundsvallsbor 3.0". Den tilldrar sig i nutid, där en samling Sundsvallsbor utsetts till att ta fram en genomförbar vision för staden. Men givetvis stöter de på patrull.

– Den handlar om hur man samtalar om Sundsvall i dag. Vi skämtar lite med vår självbild och vilka vi är. Det blir inte en karikatyr och inte helt naturalistiskt utan någon mitt emellan, säger Sofia Andersson i Teater Soja, som parallellt nu också arbetar med att regissera en ny version av vårens barnpjäs "Flyktfåglar".

Men när hon och Jan Boholm hade skrivit manus och började titta på det med regiglasögon tyckte de att de behövde någon sorts förhöjning, något som kompletterade och varierade två timmars ord om Sundsvall.

De fann vad de sökte hos dansaren Elin Kristoffersson från Härnösand. Övergångarna mellan scenerna, som annars kan vara ett besvärligt kapitel, har nu övergått från ord till dans, eller snarare koreograferad grupprörelse. Med sex-sju personer på scenen kan det bli visuellt effektfullt, och en Sundsvallspublik begriper förstås budskapet om Sundsvall även om det ges i rörelser.

– Dans är vanligen abstrakt men här blir den en tydlig berättelse, och ger information för andra sinnen än orden gör, säger Elin Kristoffersson.

Hon är en av de modiga kulturarbetare som vågat lämna storstan för att leva i norr. Hon flyttade hem till Härnösand 2012, efter nio år som frilans i Stockholm där hon dansade och koreograferade egna föreställningar med dans i relation till konst, till musik - och även till vetenskap och teknik.

– Men det är för många som jobbar med kultur i Stockholm. Det var trögt för mig, och det är inte min plats på jorden heller så därför var jag inte i bästa form, säger hon.

Så kom det sig att hon presenterade en projektidé i Västernorrland och fick massor av värme och gensvar.

– Jag kände mig välkommen, och här förstod man min idé som handlade om skog. Jag kände att här behövs jag, säger hon.

Enda nackdelen är förstås att det är glest mellan människor att samarbeta med. Därför är hon glad över att ha träffat Teater Soja som också måste hantera frågan om varför de verkar i Sundsvall och inte slåss med alla andra i Stockholm, och vars kreativa tänk stämde bra med hennes eget. Resultat är både "Sundsvallsbor 3.0" och den nya barnpjäsen "Bråklådan" med premiär våren 2017.

Elin Kristoffersson har aldrig arbetat med teater och skådespelare förut, men efter ett par timmars dansworkshop var Sundsvallsbor-ensemblen helt med på noterna.

– Det är skönt att få känna sig för lite med det här, för i Bråklådan hänger allt på oss tre, säger Elin Kristoffersson.

Läs mer om Sundsvallsbor 3.0: Sundsvallsliv för tredje gången

Läs om Flyktfåglar: Mörkt drama om flyktingpojke

Annons
Annons
Annons