Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Vetenskapligt trollerinummer

/

Sara Danius och Hanns Zischler: Näsa för nyheter. Essä om James Joyce
Översättning: Jim Jakobsson
Ersatz

James Joyce läste tidningar. Till den insikten har litteraturvetaren och nya akademiledamoten Sara Danius tillsammans med den tyske kritikern och skådespelaren Hanns Zischler kommit. Nyheten presenteras som litteraturvetenskapligt resultat i den bok de skrivit tillsammans, Näsa för nyheter. Där får läsaren veta att Joyce var en flitig tidningsläsare när han i början av 1920-talet påbörjade sitt stora romanprojekt, Ulysses. Han gick dessutom på bio och tog intryck av den tidiga stumfilmens sätt att berätta historier. Allt detta smältes samman till den roman som anses ha förnyat själva romangenren, portalen till modernismen.

Danius och Zischler utför sin forskargärning grundligt, följer Joyce i spåren när han flyttade utomlands, först till det avsides Pola, därifrån till det större, mer centrala Trieste. De har kartlagt vilka filmer som visades i de två städerna de år Joyce bodde där och nog läst de tidningar han hade tillgång till.

Och kan med gedigen vetenskaplig bevisföring visa hur små nyhetsnotiser förvandlades till episoder i romanen, liksom att Joyce först inspirerades av filmen, sedan inspirerades filmen, i synnerhet Eisenstein, av den roman den landsflyktige irländaren skrev om sin barndomsstad Dublin, en roman senare tiders läsare inte sällan använt som Dublinkarta.

Danius och Zischler analyserar också dåtidens nyhetsjournalistik, främst genom att grundligt analysera begreppet faits divers. Något de visserligen misslyckas med att översätta men grundligt utreder, en utredning som enkelt kan beskrivas som en ren nyhetsnotis. Vilket de lyckas göra till ett närmast mytiskt begrepp, till exempel genom att jämföra mord. En notis om ett politiskt mord är ingen faits divers, medan ett mord som inte har politisk bakgrund kan skildras i form av faits divers.

Med sådana resonemang får det hela drag av något slags litteraturveteskaplig alkemi; inte uppfinna guldet men väl en ny litteraturvetenskaplig sanning.

Detta präglar över huvud boken om tidningsläsaren och romanförfattaren Joyce. En skildring något skuggad av erfarenheten att författares litterära fantasi ofta har ett kord av faktisk händelse som utgångspunkt, liksom att författare som andra tar intryck av vad de läser, också korta nyhetsnotiser i en tidning.

Intressantare är Danius och Zischlers resonemang om hur dagspressens framväxt kring förra sekelskiftet på olika vis kom att både påverka och motverka litteraturen. Medan diktverk tidigare handlat om stora händelser, eller stora märkvärdiga människor, kom romankonsten nu att inrikta sig mer på det vardagliga livet. I det fallet är Ulysses det nästan oöverträffade exemplet: allt utspelas på en enda dag, 16 juni 1904. I denna vardagsskildring spelar tidningsläsandet en roll, inte minst för romanens huvudperson, annonsförsäljaren Bloom.

Detta tidningsläsande utreder Danius och Zischler med litteraturhistoriska sidoblickar på tiden när romanen blev modern. Men också med en litterär vetenskaplighet så grundlig att den får drag av vetenskapligt trollerinummer, liknande det Anders Olsson tidigare i vår utförde när han utredde suckens betydelse för Stagnelius.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons