Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför vill Eon inte avsätta en bygdepeng

/

Kraftbolagets presschef: "Man kan inte betala bygdepeng till den instans eller myndighet som sedan ska ge oss tillstånd".

Annons

Det finns en naturlig förklaring till varför Eon valt att säga nej till en så kallad bygdepeng i samband med den planerade vindkraftsatsningen i Ånge kommun. En förklaring som handlar om ett vägval för att inte riskera att bryta mot några lagar och regler.

– Det är en bedömning som Eon har gjort, att man inte kan betala bygdepeng till den instans eller myndighet som sedan ska ge oss tillstånd, säger Mattias Hennius, presschef på Eon Sverige och tillförordnad kommunikationschef vid Eon vind.

Och avståndstagandet från att utlova bygdepeng inför tillståndsgivningar gäller inte bara den satsning som Eon projekterar för att göra i Ånge kommun. Det är ett övergripande synsätt.

Enligt Länstidningen i Östersund så ska Eon i ett liknande fall i grannkommunen Berg via en skrivelse ha uttryckt sig som att kommunens krav på bygdepeng "tangerar kriterierna för mutbrott".

– Det här handlar inte om själva pengen utan är till hundra procent en bedömning som Eon gör, betonar Mattias Hennius.

I stället säger han att Eon har en annan lösning på hur berörda områden ska kunna få någonting tillbaka från elproduktionen.

– Vi vill gärna bidra till de här bygdernas utveckling, och därför avsätter vi 10 000 kronor per verk och år, säger Mattias Hennius.

De synpunkter och farhågor som Ånges kommunalråd Sten-Ove Danielsson förde fram i en artikel i onsdagens tidning är han väl medveten om.

– Direkt när vi såg den här artikeln så tog vi också kontakt med honom och bokade in en träff för att reda ut saker och ting, säger Mattias Hennius.

Vad samtalen leder fram till återstår att se, men i Bergs kommun slutade det med att kommunfullmäktige stoppade vindkraftsplanerna på grund av att man inte kunde enas kring modellen med en bygdepeng.

Annons
Annons