Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare hävdar att klyftor gör oss sjuka

/
  • I mer ojämlika lände är fler vuxna feta. Källa: Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett.
  • I mer ojämlika länder sitter fler i fängelse. Källa: Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett.
  • Användning av illegala droger är vanligare i mer ojämlika länder. Källa: Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett.
  • I rika länder har spädbarnsdödlighet ett samband med ojämlikhet. Källa: Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett.

I mer jämlika samhällen mår både fattiga och rika bättre.
Det menar två brittiska forskare som skapat en kraftig debatt med boken Jämlikhetsanden.

Annons

– Ingen argumenterar väl för att inkomstklyftor är bra, inte ens de som skapar dem. De säger ju att klyftorna är vägen som leder bort från de här klyftorna, säger Kenneth Hermele, ekonom på biståndsorganisationen Forum Syd.

ST har i en artikelserie berättat hur inkomstklyftorna ökar kraftigt i Sverige.

Men Sverige är fortfarande nästan bäst i klassen ur ett internationellt jämlikhetsperspektiv.

När vi vänder blicken utanför våra gränser ser vi exempel på enorma skillnader mellan fattig och rik.

Nu riktar de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett en massiv kritik mot samhällen med stora skillnader i inkomstfördelningen.

Och man pekar inte bara finger åt klyftorna i tredje världen utan snarare ännu mer åt västerländska samhällen som USA och Storbritannien.

Med stöd från omfångsrika statistiska jämförelser hävdar man att psykisk ohälsa, drog- och alkoholmissbruk, fetma och kriminalitet är mer förekommande i länder med stora inkomstskillnader.

– Det faktum att boken fått så stor uppmärksamhet, trots att den säger självklarheter, kan ju bero på att det finns ett sug efter den här sortens information, säger Kenneth Hermele.

Men finns det ett samband mellan större klassklyftor och ökande kriminalitet?

– Ja, om samhällen har stora klyftor så leder det till mer kriminalitet. Ett exempel är Mocambique där säkerheten var otroligt stor när folk var som fattigast. Sen började uppbyggnaden mot en klassekonomi, vilket ledde till en explosion av kriminaliteten, säger Hermele.

Han menar att det är svårt för Sverige att dra lärdomar av utvecklingen utomlands, eftersom alla samhällen är så otroligt olika.

– Det man kan lära sig är att det finns en anpassningsförmåga, att man vänjer sig. Man vänjer sig vid att det finns tiggare på gatan. I Sverige hör man nu diskussioner om hur folk personligen ska agera när man möter en tiggare, i stället för att man diskuterar hur man ska hantera själva problemet att det finns tiggare.

Kan ökade klassklyftor även orsaka förändringar inom sjukvård och utbildning?

– Ja och det finns en jätterisk med privatiseringar av hälsovård och skolan. När vinstintresset kommer in så förvandlas något som borde vara en rättighet till en vara för den som kan betala. Men det behöver inte vara privatiseringarna som är problemet. Det här går att styra om man vill, säger Hermele.

Hur ser du på argumentet att både fattiga och rika blir mindre sjuka i ett mer jämlikt samhälle?

– Det låter väl bra, men det finns en risk att man diskuterar det här väldigt instrumentellt, att jämlikhet är bra för att det leder till bättre tillväxt. Jämlikhet är helt enkelt bra för att det är bra. När man får sin sjukdom tillsedd och sina barn bra behandlade, om det inte leder till någon tillväxt så är det ändå inte ett argument mot jämlikhet, säger Kenneth Hermele.

Han återkommer till att även de som förespråkar ökade inkomstklyftor gör det i syfte att det ska leda till bättre ekonomisk tillväxt.

– Den som argumenterar för ökade klyftor låtsas inte om att det ökar kriminaliteten och ökar osäkerheten för dem som har. Det blir en dålig samhällsutveckling om företag inte får den säkerhet som behövs. Det blir väldigt irrationellt och dyrt. Dessutom är sjukvård i det offentliga samhället mycket billigare, eftersom man är bättre på att hitta rätt medicin och risken för överbehandling minskar.

En annan viktig tes i Wilkinson och Picketts bok är att den stress som får människor att må dåligt till stor del handlar om att vi bevakar vår statusmässiga position i gruppen.

Statusskillnader skapar störst stress för den som är längst ner på skalan.

Men ju större skillnader, desto mer smärtfyllt blir även fallet för den privilegierade som tappar fotfästet.

Så även om tillväxten ökar för alla samhällsklasser blir slutresultatet negativt när klyftorna ökar. Och orsaken skulle alltså vara jämförandets destruktivitet.

– Det är tråkigt, men om du är rik och jag är fattig så tycker jag att du inte är värd det, eller så tycker jag att jag själv är värdelös. Det här känner man ju nästan själv, säger Hermele.

Och så avslutar han med ett citat från socialdemokratiske politikern Ernst Wigforss.

"Fattigdom fördrages med jämnmod, blott den delas av alla."

– Vad Wigforss menade var att socialdemokraterna vill ha ett samhälle som bygger på utjämning och solidaritet, där samhället klarar av olika typer av belastning genom att vi tycker att det är rimligt att ta hand om varandra.

Fotnot. Forum Syd är en paraplyorganisation för 189 svenska organisationer som jobbar för global rättvisa.

Annons
Annons