Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Långt bort - men ändå så nära

+
Läs senare
/

Det är 2 240 kilometer mellan min arbetsplats på Dagbladet och den terrordrabbade redaktionen Charlie Hebdo i Paris. 2 240 kilometer från den norrländska tryggheten i Badhusparken till 10 rue Nicolas Appert där döden slog till. 2 240 kilometer till ondskan, till tillfället då maskerade män beväpnade med automatvapen trängde sig in hos skribenter och tecknare och sköt ihjäl tolv människor.

Det är långt – men ändå så nära.

Det är ju dit, till mina drömmars stad, jag om och om igen tar mig för att stilla min längtan efter sus och dus. Det är ju dit, till de brokiga och trendiga Marais-kvarteren, jag promenerar för att sippa på knallröd Monaco, äta tarte tatin och med lyckorus i kroppen betrakta det myllrande stadslivet. Det är ju där jag för varje gång blir ännu lite mer förälskad i de smala gatorna, de bombastiska vyerna, det sjungande språket. Det är ju dit jag, som svensk på jakt efter fransk flärd, reser för att känna mig lite extra fri.

Det är också nära för att terrorns måltavla var en tidningsredaktion. En redaktion precis som min egen. En redaktion där man precis som på Charlie Hebdo har rutinmässiga möten för att planera verksamheten. En redaktion där människor varje dag jobbar hårt för att berätta, sprida kunskap och faktiskt också underhålla. Våra uttryckssätt må skilja sig åt – men grundpelaren i vår gärning är densamma.

Till sist är det också nära för att attacken, så skoningslös, grym och ofattbar, faktiskt riktas mot oss alla. Genom sitt dåd på en liten, fransk tidningsredaktion attackerade terroristerna också allas vår yttrandefrihet. En rättighet som för mig i den norrländska tryggheten är så självklar att den sitter i ryggmärgen.

Därför känns det nära. Därför känns det mycket. Därför känns det i hjärtat.

Händelsen i onsdags lämnar oss för ett kort ögonblick lamslagna. Av förtvivlan, rädsla och ilska. Men sedan agerar vi, vi enas tillsammans under parollen #JeSuisCharlie – slagordet som nu sprids i sociala medier världen över till stöd för offren och alla som fortsätter att kämpa för demokrati.

Vi på Dagbladet uttrycker vårt deltagande genom en tyst minut på Dagbladet.se. Under en veckas tid, en gång om dagen, släcker vi sajten i 60 sekunder till förmån för en så kallad take over - en skylt - med följande text:

Varje dag i en vecka håller vår nyhetssajt en tyst minut. Den pågår nu. Det är till minne av dem som miste livet i terrorattentatet mot det franska satirmagasinet Charlie Hebdo i Paris den 7 januari. Skotten riktades rakt mot demokratins hjärta: yttrandefriheten. Det demokratiska samhället förutsätter en öppen diskussion och många, vitt skilda, röster. Demokrati bygger på friheten att kritisera, satirisera och skratta. Det här är en del av en nu världsomspännande rörelse.

Je suis Charlie. Jag är Charlie.

Initiativet till manifestationen är gemensamt för Mittmedia, vilket innebär att alla tio sajter i vår region gör detsamma. Det må vara en liten sak – men är ändå ett uttryck för det fria ordet. Och det är långt ifrån litet.

De 2 240 kilometrarna mellan mig och den franska huvudstaden gjorde det omöjligt att vara på plats vid onsdagskvällens manifestation på torget Place de la République, där tiotusentals människor samlades för att hedra offren för massakern. Men jag var där i tanke och hjärta – och påmindes när jag såg bilderna på folkmassorna, med pennor och plakat i händerna, om en sak.

Vi kommer aldrig att ge upp kampen för demokrati och mänsklig rätt. Terrorn rår inte på mina drömmars stad. Vi kommer alltid att ha Paris.

Annons
Annons
Annons