Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Männen styr över kvinnorna i landstinget

+
Läs senare
/

Gubbe, gubbe, gubbe ... pust, äntligen en kvinna.

Bara fyra av 17 toppchefer är kvinnor i landstinget Västernorrlands högsta ledarskikt.

Och de kvinnliga topptjänstemännen är inte bara färre utan dessutom yngre och sämre betalda än sina manliga kollegor.

– Jag är inte särskilt förvånad, det är så här det brukar se ut, säger Klara Adolphson, ledarskapskonsult och jämställdhetsansvarig på Sveriges Chefsorganisation Ledarna.

Lars, Erik, Sigbjörn, Stefan, Gösta, Bo, Sören, Sture, Torbjörn, Bo-Göran, Lennart, Mikael och Jonas. Så heter 13 av landstinget Västernorrlands 17 absoluta toppchefer. Och det är inget unikt.

Statistiken visar att 72 procent av alla chefer i Sverige är män. Jämställdheten är generellt sett bättre inom offentlig sektor än i privat.

På politisk nivå är det ungefär fifty-fifty i Västernorrland och på lägre chefsnivå är det till och med fler kvinnor än män. Slagsidan finns på tjänstemannatoppen där männen härskar.

Och vad spelar det för roll? Tja, Klara Adolphson har skrivit en ny bok om chefskap som heter chef kan du vara själv.

Ett stort problem med den snedvridna könsfördelningen kan vara bristen på nytänkande.

– Man kan inte förvänta sig att medarbetarna ska vara förändringsbenägna om man själv inte är det på högsta nivå. En grupp som är så här homogent sammansatt signalerar inte särskilt mycket förändring i sig självt. Man kan också fråga sig hur nytänkande den är när den är så homogen. Som ledare måste man titta sig själv i spegeln och fråga sig om man står ut med att det kommer medarbetare som tänker annorlunda än man själv och som har andra, nya idéer, säger hon.

Landstinget har 7 700 medarbetare. 79 procent är kvinnor. Medelåldern är 47 år. Deras arbetsplatser präglas av stor förändring.

Kraven på de som blir kvar ökar när hundratals arbetskamrater får gå. För att möta den nya situationen krävs just förändringsbenägenhet. Den nya verkligheten måste mötas med nya arbetssätt.

För att genomföra förändringen krävs alltså uppfinningsrikedom. Och det är inte oväsentligt vad medarbetarna känner inför de som styr.

– Ja, så är det absolut. Vad är motsatsen till att man inte känner sig positivt laddad? Det går ju inte, säger Klara Adolphson.

För Västernorrland finns ett annat problem med den ålderstigna ledningsstaben. Pensionen närmar sig och nya ledare ska in.

– Då bör man även ha ett ledarskap på högsta nivå som är nyskapande, om man ska locka in de här nya, unga, cheferna och medarbetarna, säger Klara Adolphson.

Annons
Annons
Annons