Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

"Räkna på barnens behov i stället"

+
Läs senare
/
  • Jerker Sjödin och Annika Ericson på Kullberbyttans förskola tycker inte att kommunens nya sätt att beräkna dagispengen är rättvist eller träffsäkert.– Vi ser det snarare som en brutal attack på kooperativen, som får bära hela besparingen inom barnomsorgen, och att kommunen bara försöker kringgå lagen om likställighet för att gynna sin egen verksamhet, säger Jerker Sjödin.

Den nya dagispengen slår hårt mot de kooperativa förskolorna.

På Kullerbyttan i Sidsjön ifrågasätter man starkt strukturbidragets utformning.

– Det är ju barnen som har behovet, oavsett var föräldrarna kommer ifrån eller har för utbildning, säger föreståndaren Annika Ericson.

Kommunens nya sätt att beräkna dagispengen innebär att ungefär 15 procent av föräldrakooperativet Kullerbyttans intäkter försvinner. Exakt hur de ska tackla det vet de inte ännu.

– Det känns som att de kooperativa förskolorna får bära hela besparingen i förskolan. Långsiktigt vet jag inte om vi överlever. Vi kan tvingas ta in fler barn och säga upp en tjänst, och då har vi sämre personaltäthet än andra dagis och dit vill vi inte, säger Jerker Sjödin, som är ordförande i kooperativet.

Det nya systemet slår så här eftersom Kullerbyttan har väldigt få barn till utlandsfödda och lågutbildade, och det gäller alla 300 barn som har kooperativa dagis. Jerker Sjödin har räknat ut att 36,2 miljoner kronor av strukturpengarna går till de kommunala dagisen och bara 1,4 miljoner till kooperativen. Det blir 7 963 kronor per kommunalt barn och 4 748 kronor per kooperativt barn.

– Frågan är hur politikerna lever upp till likställighetsprincipen, och om man räknar på rätt parametrar. Kanske man i stället ökar segregationen om man börjar göra skillnad på utbildning och härkomst bland föräldrar, i stället för att titta på varje barn, säger Jerker Sjödin.

Annica Eriksson tycker det vore rättvisare att varje dagis fick begära strukturtillägg med utgångspunkt i konstaterade behov. Hon ser ingen risk att pengarna går till de mest högröstade.

– Varje förskola känner sina barn, och det finns ju dokumentation och utvecklingsplaner att falla tillbaka på, säger hon.

Annons
Annons
Annons