Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Två varv runt jorden för dialys

+
Läs senare
/
  • Lars Hammarlunds sjukresor Härnösand-Sundsvall motsvarar två varv runt jorden – hittills.

Han springer tre maratonlopp i veckan.
På sju år har han rest mer än två varv runt jorden.
– Man blir ganska trött, erkänner Lars Hammarlund.
Elitmotionär? Nej, bloddialys.

Lars Hammarlund från Härnösand åker sjukresa till Sundsvalls sjukhus varje måndag, onsdag och fredag. Så har det pågått sedan 2007, vecka för vecka, året runt.

Minibussen hämtar tidigt på morgonen, blodet renas i fem timmar i hemodialysmaskinen och efteråt väntar fem mil hem till Härnösand i minibuss igen.

– Det är värst efteråt. Det är ju en bit att åka. Det tar fyrtio minuter, resan är det jobbiga, säger Lars Hammarlund.

– Varför har vi inte dialys i Härnösand? 20 000 kvadratmeter står ju tomt på sjukhuset. Så visst finns det plats.

– Det borde vara lönsamt för landstinget på sikt. För vad kostar resorna i dag?

Just den här frågan ligger bakom vårt besök. Patientföreningen driver kravet att öppna fler platser för dialys runtom i Västernorrland för att avlasta åtminstone de längsta och tyngsta resorna.

Samma fråga behandlas av politikerna som samlas i landstingsfullmäktige onsdag-torsdag.

För 83-årige Lars Hammarlund är dialys i bostaden inget alternativ.

– Jag är lite för gammal för att hålla på med det, förklarar han och berättar att de första åren på 2000-talet när njurarna började svikta hade han så kallad påsdialys som han klarade själv.

Infektioner satte stopp för påsdialysen. Ovanpå tillkommer artros i båda knäna som kräver rullstol varvat med rullator.

I bilden ingår också att Lars Hammarlund bor ensam, även om han har en son och en särbo som bor nära och han får hjälp med vardagssysslorna av kommunens hemtjänst.

– Lars klarar inte att sticka sig själv, inflikar sköterskan Marianne Käller som tittar till patient och teknisk utrustning medan vi intervjuar.

Det är samma syster Marianne som gör påfrestningen av dialys mer begriplig för våra öron.

– Blodet renas på urin och slaggprodukter. Men filtren tar bort även det goda i blodet.

– Man kan jämföra den här behandlingen i fem timmar med att kroppen springer ett maratonlopp näringsmässigt, säger hon.

Lägg till detta resorna Härnösand-Sundsvall tre dagar i veckan som vi beräknar totalt till två och halv gång runt jorden – hittills – och man börjar ana varför Lars Hammarlund känner sig trött.

Han växte upp i Tumba, några äventyrliga år på 1950-talet tillbringades i Brasilien och yrkesmässigt var han med och startade Nordhydraulic i Kramfors där han i trettio års tid var tekniskt ansvarig.

Huset i Ramvik har han lämnat. I dag är det en lägenhet vid Vårsta som gäller. Flytta till Sundsvall för vårdens skull är uteslutet.

– Nej! Icke! lyder det kärnfulla svaret.

Om dialys kan ordnas på hemmaplan bor han faktiskt bara ett stenkast från gamla Härnösands sjukhus. Utan resorna ökar fritiden drastiskt. Det blir inget problem.

– Jag kan ju lösa korsord om inte annat, lyssna på radio och se någon såpa på tv, funderar Lars Hammarlund.

Men det finns som sagt ett viktigt om.

Långfredag och annandag påsk pumpades blodet runt som vanligt i maskinen i Sundsvall. Sjukdom skiljer inte på vardag och helg.

I dag onsdag när landstingsfullmäktige samlas ligger Lars Hammarlund där igen och väntar, först på rening och sen på politiskt besked.

Annons
Annons
Annons