Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Bättre sent än aldrig för Anna Stadling

+
Läs senare
/
  • Anna Stadling tycker att hennes bästa tid är nu. Rösten är bättre än någonsin och hon har kommit in i ett kreativt flöde när det gäller låtskrivandet.Foto: Peter Wallin
  • Anna Stadling släpper sin nya skiva E4 mot norr idag. Låtarna handlar mycket om livet, både hennes eget, och andra i hennes omgivning.Foto: Peter Wallin
  • I början av november väntar en handfull spelningar för Anna Stadling och hennes band. Inget datum är planerat i Sundsvall, men hon vill gärna komma till sin hemstad och spela.Foto: Peter Wallin
  • Anna Stadling.Foto: Peter Wallin

Tiden går fort när man har roligt brukar det heta.
Det gäller speciellt för Sundsvallssångerskan Anna Stadling, som idag släpper albumet E4 mot norr, första soloplattan sen debuten 1999.

Drygt tio år har gått sedan debutskivan Det känns. En lång tid för de flesta människor, och en evighet i musikbranschen. Självklart blir första frågan varför det dröjde så länge med en uppföljare?

– Ja, varför låter man det gå så lång tid …, säger Anna Stadling fundersamt och tittar ut genom fönstret på Café Mocca, stammisfiket på Kungsholmen i Stockholm

– Jag träffade ju Lasse precis efter soloplattan, och då frågade han om jag ville vara med på skivan Singel.

Lasse heter förstås Winnerbäck i efternamn, och samarbetet med den riksbekante artisten fördjupades i och med bildandet av hans kompband Hovet, där Anna har en framträdande roll. Hovet släppte en egen skiva för sex år sedan, och efter den har Anna Stadling också gjort två skivor ihop med Idde Schultz. Hon har också samarbetat en hel del med Staffan Hellstrand (som för övrigt har skrivit låten Röd snö på nya skivan).

Tiden gick, sammanfattar hon.

– Tio år sedan … Det går inte att förstå! utbrister hon sedan.

Nu är i alla fall nya skivan E4 mot norr klar, och Anna är klart mer tillfredsställd med den än debuten.

– Visst finns det en del fina låtar där, men det var stressigt att göra den. Framför allt sången fick för lite tid, den låter forcerad, argare … yngre helt enkelt.

– Så det här är en nystart. En riktning åt det håll jag vill gå. Och för röstens skull är det här nog bästa tiden nu – jag är glad att det flickiga har lagt sig.

Skivan är inspelad tillsammans med Pecka Hammarstedt och Ola Gustafsson i den egna studion i Stockholm, men skivan är mixad i New York, hos studioproffset Tom Schick.

– Nathan Larsson, som är gift med Nina Persson, tipsade oss om några ljudtekniker och vi fastnade för Tom. Han hade jobbat med Norah Jones, Rufus Wainwright, Ryan Adams och Mavis Staples.

Trots de kända namnen fanns inga divalater när Tom Schick träffade den för honom helt okända Sundsvallstjejen.

– Det var en jätteskön kille. Han ville att det skulle låta live, det perfekt tillrättalagda var inte alls hans grej.

Låtarna på skivan har dock inte legat och vilat i tio år, de flesta skrevs relativt nyligen.

– De kom ganska sammankopplade hösten 2008, säger Anna Stadling. Jag har hämtat mycket från livet. Det finns inget uttänkt med låtarna, det var bara väldigt roligt att skriva.

Nu har hon fått smak på skrivandet, kanske ett resultat över att det dröjt så lång tid med uppföljaren.

– Ja, det börjar redan klia efter att skriva mer. Det är en spännande lustkänsla. Jag skrev faktiskt en låt på engelska häromdagen, det brukar jag aldrig göra annars.

Hon har inga höga förväntningar på att sälja massor av skivor, trots kopplingen till Winnerbäck.

– Hans publik är ju väldigt generös, och jag har ju kommit fram mycket mer på scen och så, men bara för att jag jobbar med Lasse säljer man inte skivor. Men det finns ju också många som hängt med mig länge.

I början av november väntar en handfull spelningar för Anna och hennes band, något hon ser fram emot.

– Jag är extremt road av stunden på scen, och tycker om injektionen från publiken och de man spelar med.

Ännu är inget datum satt i hemstaden, men hon skulle gärna spela på Sundsvalls teater, en lokal som hon tror skulle passa hennes lågmälda och melankoliska musik.

Till sist, varför heter skivan E4 mot norr?

– Vi har skaffat ett ställe i Bollnäs som vi ofta åker till, och det blir ju E4 mot norr. Sen tycker jag det passar musiken med vemodet, och att det är mer kärvt i norr. Så det är en resa både verkligt och symboliskt.

Annons
Annons
Annons