Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bindefeld startar kulturstiftelse

Micael Bindefeld vill se fler angelägna berättelser bland annat om Förintelsen. Nu startar pr-mannen en stiftelse för att stötta filmare, författare och andra kulturskapare som får oss att förstå historien.

Annons

I januari 2015 är det 70 år sedan Auschwitz befriades. Då ska också det första stipendiet ur Micael Bindefelds nya stiftelse delas ut. Stiftelsens grundplåt är på fem miljoner kronor och stipendiets storlek beror på avkastningen, gissningsvis omkring 250 000 kronor.

Det är ju få överlevande kvar som kan berätta om sina minnen och upplevelser från Förintelsen i dag, berättelser som gjort att vi har kunnat ta till oss det som hände. Min stora fasa är att nya generationer kommer för långt bort från Förintelsen, säger han.

Han hänvisar till sin judiska bakgrund när han talar om vikten av angelägna berättelser. Micael Bindefelds pappa kom som tvååring från Tyskland 1932, med sina föräldrar. De lämnade då en alltmer hårdför antisemitism.

Fångades av Åsbrinks bok

Därför vill han nu stötta kulturyttringar av olika slag, med historier som får oss att förstå som gemensam nämnare. Själv har han fångats av exempelvis Elisabeth Åsbrinks "Och i Wienerwald står träden kvar" och Lena Einhorns "Ninas resa".

Sådana historierna är jag ute efter. Det kan vara ett förlag som ser en historia men inte lönsamhet i att ge ut en bok, en film som behöver medfinansiering, ett fotoprojekt eller annat. Starka berättelser som har potential att beröra många.

Namnkunnig styrelse

Stipendiaten, en eller flera, utses av en styrelse som består av bland andra Eskil Franck, överintendent för Forum för levande historia, Norstedts förlagsgrupps styrelseordförande Eva Swartz Grimaldi och Expos chefredaktör Daniel Poohl.

Som Europa ser ut i dag känner jag en stor oro för att mänskligheten inte har lärt sig så mycket av Förintelsen. Det är inte bara det judiska folket som råkar illa ut utan kanske i ännu större utsträckning islamofobi och antiziganism. Retroriken är skrämmande lik den vi judar utsattes för i början av 1930-talet.
Annons
Annons
Annons