Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En tävling i tillgjord samtalston

+
Läs senare

Nyhetsbilder på Carl Bildt i en helikopter till tonerna av The End med The Doors är underbar tv-humor. Där sitter han, vår egen fredsmäklare Calle, mannen med så många internationella kontakter som är "bja föj Sväije" att man bara smäller av. Som vanligt ser han lite lagom självgod ut men samtidigt pojkaktig när han iklädd headset blickar ut över en del av världen där han förmodligen tänker uträtta ett diplomatiskt stordåd. Och så den låten, från den filmen, med allt vad det sätter igång i huvudet. Det är helt vansinnigt roligt!

Tyvärr var det också det enda som var bra i premiären av Elfte timmen i SVT i måndags.

Redan inför premiären kunde du och jag och alla andra se att Sveriges television valt fel programledare. Varför SVT under de senaste åren har anlitat Peter Settman för allt och ingenting är en gåta; att göra honom till ankare i en svensk Daily Show lutar åt rent vansinne.

Settman har ingen egen profil och inget bett, allt han gör känns spelat och opersonligt, som ett manér. Kanske (kanske!) passar det i fredagsunderhållning där programledarens främsta uppgift är att vara "entusiastisk" och "folklig", men knappast om man vill leverera intelligent, aktuell politisk satir.

Originalet Jon Stewart i amerikanska Daily Show drivs av kunskap, övertygelse och mod. Peter Settman driver produktionsbolag (SVT:s huvudsakliga tv-leverantör Baluba) och tycks ha som favorithobby att döda de få skämt som faktiskt fungerar genom fånigt förstärkande och förtydligande avannonseringar.

Annika Lantz, svensk radiodrottning i tillgjord samtalston, gjorde Settman sällskap i studion i det andra avsnittet. Det blev en jämn kamp i att låta konstlad, men vinnande ur den striden går ändå ståupparen Messiah Hallberg, politisk låtsaskommentator med ohyggligt långt kvar till de amerikanska förebilderna.

Under de här framförandemässiga problemen, än så länge har vi ju faktiskt bara pratat yta, finns ett större bekymmer; Elfte timmen bygger på alldeles för svagt manus. I det tredje och fjärde programmet tände det dock till lite igen – och precis som i premiären var det i ett förinspelat inslag. Det handlade om betyg och kunskapsnivå hos politiker, respektive Andreas Carlgrens många obegripliga uttalanden.

Kan redaktionen jobba upp sig, komma in i tempot och hitta rytmen för att även vara bra i de mest aktuella och direktsända inslagen? Elfte timmen sänds varje vardag vilket är helt rätt ambitionsnivå, men snart är valet här och sedan är serien slut. Kanske borde den trots allt få fortsätta, så att vi en gång för alla får veta om det går att göra bra aktuell politisk tv-satir i Sverige.

Annons
Annons
Annons