Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ensemblespel som fick taket att lyfta

/
  • Sångaren Michael Somerville framför Janne Ersson Big Band har jämförts med Nat King Cole och det stämmer bra.

Annons

Michael Somerville är i grunden amerikansk ståuppkomiker som ofta varit publicerad i USA:s största tidningar, some i TIME. Har suttit hos David Letterman i tv, och så vidare. Kapellmästaren själv är också mycket uppmärksammad på europeiska festivaler och scener, i Finland, Österrike, Tyskland och Frankrike. Han vill i storbandets namn tillägga Janne Ersson "Monster" Big Band" i akt och mening att det kan förekomma musikaliska våldsamheter.

Och visst fick man hålla i sig i stolen. Han sätter det amerikanska trumslagaresset Buddy Rich i högsätet, och har mappen full, men kan också lugna ner sig med att låna ur Count Basies och Duke Ellingtons mappar, fick vi höra.

Det var fullsatt även denna måndagskväll och alla kunde njuta av sångaren Michael Somerville som lånat rösten av Nat King Cole. Förvillande lika. Men främst en eloge till storbandets fruktansvärt täta ensemblespel – taket var nära att lyfta. "Wind Machine" var öppningsnumret, och genom molnen kunde man förnimma Buddy Richs stora leende. "Willow Chrest" satt lika bra som "Norwegian Wood".

I Michael Somervilles repertoar fastnade jag särskilt för "Waking my Baby back Home", gammal och nött, men med Michaels röst och ett mustigt arrangemang i storbandet blev succén given. Andra grannlåtar var "Around the World" och "Avalon".

Kapellmästaren Janne Ersson gjorde stor lycka med ett trumsolo på tio minuter.

Mycket uppskattat av den stora publiken, där stordelen tycktes vara Buddy Rich-fans.


Björn Berge

Annons
Annons
Annons