Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Herkus Kuncius - Litauens litterära demon

+
Läs senare

Bara 20 litauiska böcker finns utgivna på svenska. En av dem är Herkus Kuncius "De försvunna texterna". Men det är inte alla som ser honom som en representativ företrädare för den litauiska litteraturen. I sitt hemland betraktas han också som en bråkig provokatör, en "demon" som befolkar sina böcker med alkoholister, narkomaner och erotomaner.


- Jag gillar inte politiskt korrekt litteratur. Jag tycker om det som är icke-korrekt. Det är kanske det som en del av mina läsare reagerar på, säger han.

Hans senaste roman har en titel som på svenska betyder ungefär "Kukarnas gravsättning" och får han välja tre favoritkaraktärer att skriva om blir det Markis de Sade, Napoleon och Hitler. I skrift hör Herkus Kuncius inte till de lågmälda. Hans yviga gester har gett honom en hel del belackare, medan hans beundrare framhåller författarens stora kunskaper i historia, kultur och sociologi. Kuncius böcker är alla skrivna mot en bakgrund av djup bildning, menar de, och man får inte glömma bort att det groteska i hans berättelser skildras med en stor portion humor.

- Jag vill skriva litteratur för 2000-talet. Inte bara för att underhålla och skapa glädje, utan för att skapa små modeller som speglar vår tid, eller något som vi redan har upplevt, säger han.

Han har kommit till Bok- och biblioteksmässan i Göteborg som en av representanterna för det litauiska litteraturtemat. Den vildvuxne 40-åringen är kanske något av en katt bland hermelinerna i jämförelse med en del av de äldre poeterna. Men själv verkar han trivas gott i den stökiga atmosfären på mässan. Nu gäller det bara att försöka komma ihåg så mycket som möjligt av novellsamlingen "De försvunna texterna" som han ska hålla seminarium om senare under dagen.

- En väldigt banal situation inträffade med de här försvunna texterna, berättar Herkus Kuncius. Boken skulle publiceras i Sverige och jag sände texterna till översättaren. De blev översatta till svenska och översättaren slängde sedan den litauiska texten. Strax därefter fick jag ett virus i min dator som förstörde texterna. Boken finns nu bara på svenska och själv har jag nästan glömt bort vad jag skrev. Det är därför som den har fått heta "De försvunna texterna".

Du har inte funderat på att översätta den tillbaka till litauiska?

- Jo, vi pratade faktiskt om det alldeles nyss.

Novellerna växlar mellan högt och lågt, kastar sig från erotomanen som bokstavligen tillfredsställer sina lustar med konstens marmorfigurer till tillståndet i det postsovjetiska Litauen. En på ytan snustorr rekommendation till de övriga europeiska länderna om hur man bäst "uppfostrar det postsovjetiska samhället" får läsaren att bli full i fniss över likheterna med hunddressyr. Punkt nummer 19 lyder exempelvis "låt inte ert dåliga humör eller andra bekymmer påverka dressyren av ett postsovjetiskt eller på annat vis ideologiskt efterblivet samhälle".

Herkus Kuncius började sin bana som konstnär och konstkritiker. Han är utbildad vid Konsthögskolan i Vilnius i ämnena konsthistoria och konstkritik. Ganska snart insåg han att konsten inte var hans uttrycksmedel och började i stället skriva böcker och teaterpjäser. Flera av hans dramer har också satts upp på olika teatrar i Litauen. Men trots att han är passionerat engagerad i sitt skrivande ser han det inte som ett kall.

- Jag är en professionell författare. Jag har inga Messias-ambitioner att säga något allenarådande till läsarna. Skrivandet är helt enkelt ett sätt för mig att uttrycka mig på.

Ber man honom nämna några litterära förebilder förklarar han att Markis de Sade, Henry Miller och Louis Ferdinand Céline är stöttepelarna i hans litterära värld. Precis som han själv har de alltid delat sin omgivning i två delar - de som älskar och de som hatar.

- Markis de Sade är en väldigt viktig litterär källa för mig för att hans litteratur är så angelägen vad gäller samhället, den personliga friheten och det personliga valet. Kontexten vad gäller den franska revolutionen påminner mig om den situation vi ser hemma i Litauen nu.

Ofta när man talar om den litauiska litteraturen så framhåller man poesins starka ställning i landet. Du själv skriver mestadels prosa och betraktas kanske lite som en särling i branschen. Var tycker du själv att din plats är i den litauiska litteraturen?

- Ute i den marginal som håller på att förvandlas till centrum. Under min litterära karriär tror jag att jag har lyckats visa att sådan här litteratur har lika stor rätt att finnas som andra böcker. Jag skulle önska att fler människor skulle skapa annorlunda litteratur. Böcker skrivs av fria människor och jag hoppas att den unga generationen ska ta vara på den insikten.

Till sist, vilken av dina böcker hade du helst sett översatt till andra språk?

- Alla författare vill nog att deras senaste bok ska översättas. Den jag har skrivit senast heter på engelska "Tumulus of cocks". Den handlar om ett krig mellan Sodom och Gomorra. Jag har mixat kristendomen med islam och andra religioner och den här fiktiva världen är full av homosexuella. Sodom går ut i ett heligt krig mot Gomorra för att befria den förste homosexuelles grav.

- Jag gillar att manipulera olika kulturer och religioner och skapa en värld som vid närmare påsyn är ganska lik vår egen. (PM)

---


Herkus Kuncius:

Ålder: 40 år.

Bor: i Vilnius i Litauen.

Familj: fru och dotter.

Senast lästa bok: en biografi om en förfalskare från Odessa. "Nej, den var inte bra."

Ser helst på teatern: "Allt utom Shakespeare."

Kuriosa om Kuncius: var initiativtagare till att en staty av den amerikanske rockmusikern Frank Zappa sattes upp i Vilnius.
Annons
Annons
Annons