Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

I väntan på nästa avsnitt av Kommissionen

+
Läs senare

Jaha, då är det så ändå. Man ska inte lyssna på recensenten. För antingen har ni rätt eller så har jag det, om seriestarten av Kommissionen alltså. Jag gillade Kommissionen, tyckte att det var riktigt spännande. Det tyckte inte de jag har pratat med. Glad i hågen har jag frågat: - Jaha, vad tyckte du om Kommissionen då? Njaa, för overkligt, har svaret blivit. Scenariot var osannolikt, karaktärerna betedde sig konstigt och till och med dammet på kavajerna låg fel. Ingen säger att det var spännande. Mottagandet tycks helt enkelt ha varit svalt.
Konstig, tycker jag. Det är ju just detta osannolika som är grejen. Man kan aldrig i förväg veta exakt hur det otänkbara kommet att se ut, kanske kommer Stockholm city inte att sprängas i luften. Men kanske händer en olycka, kanske ett strömavbrott av storlek ingen har kunnat förutspå. Vem vet? Ta vilken actionrulle som helst, de som upplevs verkliga och realistiska är lätträknade, men spännande, javisst! Hur som helst känns förvirringen och spelet mellan huvudkaraktärerna farligt äkta. Då bryr jag mig inte om ifall dammet på kavajerna ligger fel.
Och så tar arbetsveckan slut och som så många andra slår jag mig ned i soffan. Enligt tv-tablån bjuder kvällen på två nya programstarter, Doobidoo i SVT och Postkodmiljonären med Rickard Sjöberg i fyran. Men att kalla Doobidoo och Postkodmiljonären för programstarter är att luras, det här har vi sett förut. Postkodmiljonären är bara en obetydligt modifierad variant av Vem vill bli miljonär där lotteriförsäljning lagts till som en extra krydda. Med det är okej, jag köper det, det är fortfarande småkul med kvitt- eller dubbelt konceptet.
Men Doobidoo med Lasse Kronér nytt har inget nytt att tillföra. De brukar följa samma mönster, musiktävlingarna i tv, de kan inte skilja sig åt så mycket i upplägg. Det är en klappande publik på läktaren, en färgglad kuliss, en folkkär programledare, ett husband, lite Abbalåtar, och så några mer eller mindre skönsjungande kändisar, som tävlar i par och plockar poäng. Konceptet är det samma, men resultatet kan variera.
Doobidoo är resultatet av en tam uppföljare till Diggiloo och Så ska det låta. Med tristare frågor, och med låtar utan flygel och utan drag. Inte en enda gång blir det spännande. Bara några småtrevliga nostalgitrippar från gamla tv-vinjetter. Enda gången det blir lite kul är när Claes Malmberg, som tävlar i det ena laget, kommer igång. Och det är just det som är problemet, när upplägget inte håller, läggs allt ansvar på gästerna.
Det finns ett riktigt kul sällskapsspel som heter Så kan det låta, bjud hem några vänner och spela det nästa fredag. Strunta i teven. Slå på den igen på onsdag och se andra avsnittet av Kommissionen.


Elin Fagerström

Bildförslag:
Katarina Ewerlöf / Loa Falkman i Kommissionen
Claes Malmberg
Lasse Kronér








Annons
Annons
Annons