Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

I väntan på nästa guldålder

+
Läs senare
/

I filmårets elfte timme vill man förtränga diffusa filmpolitiska mål, strukturella omvälvningar i filmlandskapet, monopol och biografdöd. Räkna de lyckliga stunderna blott! Kvantitet skulle ersättas med kvalitet så färre svenska premiärer. Kvinnokvotering eller ej. Det var damernas både bakom och framför kameran.
Mentholfräscha som i Nina Frisk eller tvångssteriliserade som i Den nya människan. Fördomskämpande polisaspiranter i Se upp för dårarna eller sexbejakande trädgårdsfantaster i Allt om min buske. Drömmar är drömmar både för arbetande tjejer som i Järnets änglar och skådiswannabeen i Underbar och älskad av alla.

Årets pudel gjorde filmkonsulent Marianne Ahrne efter att ha missat Darlings potential att bli ett av årets stjärnskott. Så entusiasterna bakom Hata Göteborg gjorde nog klokt i att själva skrapa ihop sin lilla budget. Roy Andersson gjorde ingen besviken med Du levande, och Josef Fares lät angeläget ämne i Leo gå före lättköpt publikfrieri.
Barnen fick Snuttefilm, Lilla spöket Laban 2 och Pirret. Och det är glädjande att jämte stora svulstiga animationer av Råttatouille-format fann exotiska Kirikou och vilddjuret och inte minst spirituella anime som Min granne Totoro och Kikis expressbud en plats.
Dokumentärerna imponerade som vanligt. Nunnan, om unga Marta som drömmer om en gravsten i klosterträdgården liksom gripande Prize of the pole, om de inuiter som vid sekelskiftet exploaterades av äregiriga forskningsresande. Mest kontroversiell var kanske Det svider i hjärtat, om unga svenska muslimer som söker martyrskapet och en apart värld skildras också i Fyra fruar och en man om just en sådan konstellation i Iran.
Från väst såg vi en massiv attack av uppföljare. Från Bourne till Shrek. Från Pirater till Spindelmän och andra där man tappat räkningen. Några indienummer som SherryBaby, Little Children och Half Nelson stack ut hakan och Sicko och The Departed var så där lagom bredsmala.
På östfronten var det däremot mycket nytt. Tarkovskijinspirerande utsökta Förvisningen fick en att ana en ny rysk naturpoetisk våg/vår. Medan flera kvinnliga regissörer från Österrike unisont förmedlade en kritisk självbild i Struggle, Lovely Rita och Fria radikaler. Konstnärligt ägs dock filmåret av Rumänien. Ceasescus diktatur, fall och efterklang ljöd genom fantastiska filmer som 12:08 öster om Bukarest, Herr Lazarescus död och årets bästa film, Fyra månader, tre veckor & två dagar.

En av årets kulturgärningar, jämte alla filmfestivaler, som behövs mer än någonsin, är den digra dvd-boxen med sex svenska stumfilmsklassiker. Erotikon, Häxan, Gösta Berlings Saga, Terje Vigen, Körkarlen och Herr Arnes pengar (ja, filmen heter så). Varsamt renoverade med nyskriven musik av Matti Bye. Något att nostalgiskt glädjas över i väntan på nästa guldålder. Börjar den 2008? Arns korståg kanske grundar kassakistorna.
Annons
Annons
Annons