Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lasse är speciell

Berns, Stockholm (fredag):
Lars Winnerbäck & Hovet

Annons
Betyg: 2

En man som skrivit en sång som Elegi kan man inte sänka fullständigt, och det var också den låten som räddade kvällen på Berns för min del. Fredagskonserten var den första av ett fåtal klubbspelningar, en slags uppvärmning inför sommarens mastodontturné som bland annat når Sundsvall den 21 juli.
Men om jag själv tvekar över Winnerbäcks storhet; jag tycker fortfarande att han är en Lill-Lundell, så delas inte dessa tvivel av publiken. De skriker så fort han uppenbarar sig, och sjunger sedan med i varenda refräng. Ja, i vissa låtar, som Hugger i sten, behöver Winnerbäck inte ens öppna mun, sången tar de hängivna fansen hand om.
Så jag står där och lyssnar, men känner mig inte särskilt berörd. Istället funderar jag på vad det är som gör Lasse så speciell för så många människor. Han är from som ett lamm, sjunger med hes entonig stämma och skriver hyfsade låtar med bredbenta arrangemang. Musikerna är kompetenta men lite tråkiga.
Inte känns han så personlig heller. Vad vet vi om honom egentligen? Han gör ju aldrig intervjuer nu för tiden, och mellansnacket på konserterna är minimalt, så det går bara att lära känna honom genom texterna. Och de är inte alltid så intima, snarare lite klichéfyllda.
Kanske är det därför så många gillar honom inget sticker ut och stör, istället kan alla känna igen sig på ett allmängiltigt plan. Ja, möjligen är det så.
Så ni som älskar Lasse har en högtidsstund framför er i sommar allt kommer vara precis som på Gatufesten förra året. Snällt, trevligt och massor av allsång. Grattis.

Mer läsning

Annons