Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varm och intim konsert av Lisa Nilsson

/
  • Publiken i Tonhallen fick uppleva något alldeles extra under måndagskvällen, enligt ST:s recensent.

Lisa Nilsson
Tonhallen (måndag)
Betyg: 5/5

Annons

Konserten inleddes med spröda toner från flygeln och en Lisa Nilsson som låg i en soffa på scenen. Redan där infann sig en slags gråt som satte sig någonstans mellan gommen och näsan.

Lisa Nilsson är vemodets okrönta drottning och den genre som har blivit hennes egen spelar an på känslosträngar någonstans djupt inne i själen. I alla fall är det så för mig.

Jag må vara ett Lisa Nilsson-fan men jag törs säga med rätt stor säkerhet att jag inte var ensam om att uppleva någonting alldeles extra i Tonhallen under måndagskvällen. Mina förväntningar var höga men de infriades med råge.

Scenen var inredd med röda tyger, en soffa och ett bord. Lisa Nilsson sa att hon och bandet försökt att inte lägga låtarna till rätta i fasta konsertversioner utan hälsade oss välkomna till deras replokal. Och tillsammans lyckades de skapa en intim kontakt med publiken. Det kändes som att bandet lagt upp ramar för varje låt men låtit det finns luft och utrymme för improvisation där emellan. Hennes välbekanta låtar fick nytt liv när hon med små medel gjorde om melodierna utifrån den känslan hon hade precis just där och då. Det går inte att ta miste på Lisa Nilssons musikalitet och tekniska briljans men hennes storhet ligger i vemodet och närvaron som hon lyckas förmedla i sin sång.

Den känslosamma första halvan av konserten lättas upp i Lisa Nilssons personliga och roliga mellansnack. Hon känns bekväm och trygg i sin roll och vägleder publiken genom alla tänkbara känslotillstånd.

Låten Var är du min vän från nya skivan känns som en varm kram och tar konserten vidare i en lättsammare riktning där bandet får det att svänga rejält. Himlen runt hörnet och Varje gång jag ser dig känns fräscha i nya tappningar och drar spontana applåder från publiken.

Min första tanke när jag lämnade Tonhallen var att kolla upp mina möjligheter att se konserten igen i en annan stad. Till er som bokat biljetter och ska se henne säger jag; grattis. Turnén för skivan Sånger om oss är väl värt att spenderade tid och pengar på.

Annons
Annons
Annons