Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reclaim the Stage Pipeline 31/3

/

Annons
Hägga
Betyg: 4
Kvällens stora höjdpunkt var den forne Leif Karate-medlemmen Hägga som bjöd på finstämd och skör känslopop. Tack vare Mikael Häggkvist unika och intressanta sång där han verkligen lever sig in i varje ton och visar upp ett vansinnigt stort register är det svårt att inte bli berörd. Tyvärr känns det som om Hägga hade behövt ett annat forum för sin lågmälda musik, en längre speltid och en publik där inte en större del mer var intresserade av att prata högljutt istället för att lyssna på musiken. Naturligtvis är detta lätt hänt när den musikaliska spridningen under den första Reclaim the Stage-kvällen är stor med både hiphoppare och punkare. Detta är självklart inte Häggas fel och när man lyckas filtrera bort allt prat så är upplevelsen stor. Det är bara tråkigt att det faktiskt kunde ha varit ännu bättre.

Endflow
Betyg: 3
EP-aktuella veteranerna i Endflow tog tillfället i akt och gjorde Reclaim the Stage-spelningen till ett inofficiellt releaseparty för \"the fourth wave of punkrock\" som släpptes i dagarna. Killarna i bandet är säkra på sin sak och levererar välspelad och lättsam punk som lätt doftar Ramones. Publiken är med på noterna och sångaren Mattias Lindströms entusiasm smittar av sig. Visst finns det brister här och där men det slutliga intrycket är ändå att Endflow kan sin sak och den nya EP:n ser helt klart ut att vara köpvärd. Även om det kanske är svårt att fånga liveglöden på skiva.

Ingnis
Betyg: 2
De unga grabbarna i Ingnis har en del att slipa på. Deras variationsrika dödsmetall är förvisso intressant på pappret, men det var lite för otajt och ordinärt för att det ska engagera live. Sången pendlar från jättebra till inte fullt lika bra och det är egentligen någonting som skulle kunna appliceras på hela framförandet. Ibland är det bra, ibland inte alls. Bäst blir det när gruppen kör, enligt egen utsago \"sin enda bra låt\": Those tainted colours som är bra rakt igenom. Som sagt är grabbarna unga och det finns många år att utvecklas på, jag kommer att hålla ett öga på Ingnis i framtiden, men just nu räcker det inte riktigt ända fram.

Black Bay
Betyg: 3

Visste man inte bättre skulle man nästan kunna tro att det är Metallicas egna James Hetfield som stod för sången i Black Bay. Självklart är så inte fallet, men rent sång och musikmässigt märks det tydligt att trash metal-gruppen från staterna är en av Black Bays största inspirationskällor. Och visst, sämre förebilder går som bekant att ha. Precis som i Ingnis så är gruppens medelålder inte speciellt hög, men Black Bay försöker i alla fall och gör det faktiskt rätt bra. Den tuffa rockkostymen är kanske lite för stor fortfarande, men jag hyser inga tvivel om att den om några år kommer att sitta som en smäck. Det kan dock vara bra att försöka skaffa ett lite personligare sound för att komma ifrån Metallica-liknelserna.

Mer läsning

Annons