Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Veckans tv-krönika

+
Läs senare
/

Poliser, poliser, poliser

Uniformerade poliser, kriminalare och andra lagens män har aldrig varit direkt
sällsynta i tv-serier, men just nu är det fler brottsutredare och
kriminaltekniker än någonsin i tablåerna. Några är vanliga snutar på gatan, som
i Tredje skiftet i Kanal 5. Andra är vanliga kriminalpoliser på gatan, som i På
spaning i New York i TV4. De flesta är dock utredare med någon exotisk
specialitet.

Populärast för tillfället är kriminaltekniker på gränsen till vetenskapsmän, med
slutledningsförmåga som ett dussin superdatorer, som brottsplatsutredarna i CSI.
Producenterna av den populära serien har därför bestämt sig för att göra den tre
gånger. Samtidigt. Vi har originalet CSI som utspelas i Las Vegas, vi har CSI
Miami och vi har CSI New York.

Fyrans Medium går steget längre än CSI när det gäller en utredares
slutledningsförmåga genom att ha en huvudrollsfigur som faktiskt är synsk. Det
gör det lite enklare för manusförfattarna, som inte behöver ha någon logisk
förklaring till varför varje utredning plötsligt kan ta fyra, fem elefantsteg
framåt när avsnittet börjar närma sig slutet.

Men detta är bara toppen på isberget. Bakom hörnet, i tv-landet USA, väntar en
lång rad nya brottsutredarserier och likriktningen känns total. Alla handlar
om en specialenhet som tar sig an svårlösta fall, utreder avvikande brott,
eller tar fram otäckt detaljerade gärningsmannaprofiler. Måtte denna genre slå
i taket snart.

Bland de (förmodat) kommande serierna finns dock en som känns något angenämare
än de andra, Criminal minds, men det beror inte på att den är särskilt unik
eller nyskapande. Serien handlar, som så många andra, om ett gäng specialister
som löser fall som ingen annan klarar av. Och hör här: utredarhövdingen citerar
stora tänkare och poeter i röstpålägg i varje avsnitt. Hur ostigt kan det bli?
Men det är faktiskt helt okej, mest tack vare Mandy Patinkin i huvudrollen.

Patinkin sågs senaste i ungdomsserien Mitt liv som död i SVT och i Chicago hope
i TV4. I Criminal minds bidrar han med en slags värdighet som man sällan ser i
den här typen av kriminalserier. Hans rollfigur är den typiska brända veteranen
i ett typiskt sammanhang, men Patinkin gör mer av rollen än vad skrivandet
förtjänar. Han får till och med de pompösa citaten att fungera, trots det udda
sammanhanget.

Ändå kan det vara så illa att Criminal minds bara känns angenäm i ljuset av
nästa trend: övernaturliga thrillerserier. De heter saker som Surface,
Threshold och Invasion och är lika snarlika varandra som de är trista.
Tillsammans får de Lost att framstå som en gnistrande stjärna med sin i
sammanhanget enkla idé och sitt konsekventa utförande. Men visst börjar det bli
jobbigt att vi aldrig får några svar om vad som egentligen händer på den där
ön?

Lost är som en disktrasa som producenterna vrider om allt mer, skräckslagna
inför det faktum att vattnet snart slutar droppa.

Håkan Norberg
Annons
Annons
Annons