Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wenders tillbaka i västern

Annons
Det har gått två decennier sedan Wim Wenders och Sam Shepard gjorde den hyllade filmen "Paris, Texas". I "Don't come knocking" återvänder duon till den amerikanska västern för att skildra en utbränd skådespelares sista försök att komma på rätt köl igen. Genom att skildra en man i sönderfall hoppas Wenders kunna säga något om ett USA i förvandling.


- USA:s bild av sig självt är inte vattentät, bokstavligt talat - se bara på det tragiska exemplet New Orleans ger oss. Styrka och otrolig makt på utsidan, men fruktansvärd korruption och moralisk tomhet på insidan, menar Wim Wenders.

Orkanen Katrina drog in över den amerikanska södern och skapade plötsligt kaos, i "Don't come knocking" får westernskådespelaren Howard Spence skörda frukterna av ett livslångt fall ner i avgrunden. Knäckt av alkohol, droger och självförakt lämnar han inspelningen av filmen "Phantom of the west" för att söka tröst hos sin mamma, som han inte sett sedan han lämnade hemstaden för Hollywood. Där får han reda på att han har ett barn, resultatet av en kort romans under en tidigare filminspelning.

- Jag fick en idé om en förlorad far som en variant på den förlorade sonen. Efter att ha skrivit ner 20 sidor tyckte jag att den perfekte manusförfattaren skulle vara Sam Shepard. Fast min historia handlade om en mäklare från New York som hade ägnat hela sitt liv åt karriären och plötsligt upptäckte att livet hade passerat förbi. Han reser västerut för att se om några av hans barn är lämpliga nog att ta hand om hans pengar och upptäcker en okänd son. Sam ville absolut inte skriva om en mäklare och var inte förtjust i resten av storyn, men gillade idén om en frånvarande fader och en okänd son, berättar Wim Wenders.

Den tyske regissören bakom klassiker som "Den amerikanske vännen" och "Himmel över Berlin" är strängt upptagen och dras dessutom med en ovilja mot telefoner. Därför gör han helst mejlintervjuer. Han beskriver "Don't come knocking" som ett familjedrama, där Howard Spence (spelad av manusförfattaren Sam Shepard) hela tiden tappar i betydelse.

- I början är han huvudrollen, sedan får han en biroll och till slut är han en statist. Han löses upp framför publikens ögon. De verkliga hjältarna är kvinnorna i filmen, alla av dem, från tre generationer.

Under sin jakt på sig själv möter Howard Spence sin mamma (Eva Marie Saint), modern till sin son (Jessica Lange) och dottern (Sarah Polley). Deras reaktioner på hans ömkliga figur varierar från den överseende moderskärleken till den oprövade kärleken till en far man aldrig känt.

- Howard Spence är en absurd och löjlig man som har levt livet som "hjälte" i sina filmer och trott på den falska "friheten" hos sina karaktärer, men han märker att i filmen om sitt eget liv är han inte ens en statist, skriver Wenders.

Han gillar att använda westernfilmer som en symbol för USA och sättet de påverkat samhället. De klassiska westernfigurernas ideal lever kvar trots att genren tappat i lyskraft, menar han, och pekar på skilda företeelser som Vita husets skjut-först-och-fråga-sedan-retorik och känslan av modern cowboy cigarettmärket Marlboro vill förmedla. Dessutom är han inte säker på att det amerikanska folket gett upp westernfilmerna.

- "Deadwood" är ju en väldigt framgångsrik serie och dessutom verkligen en western.

Wim Wenders är inte rädd för att publiken ska dra paralleller mellan "Paris, Texas" och "Don't come knocking". Prärielandskapet och försöken att skildra det mentala avståndet mellan människor räcker inte för att knyta samman två filmer.

- Travis i "Paris, Texas" försöker samla en familj han förstört i galen avundsjuka, Howard vet inte ens om att han har barn. Och medan Howard faller i bitar i filmen blir Travis mer och mer hel. De är motsatser. Västern i en film är långt söderut i Texas, New Mexico, Arizona och Kalifornien medan "Don't come knocking" utspelar sig i norr, i Utah, Nevada och Montana.

Vad har du för planer härnäst?

- Jag har gjort tre filmer efter varandra, "The soul of a man", "Land of plenty" och "Don't come knocking". Nu ska jag ta en paus och enbart ägna mig åt att fotografera. Sedan blir det antagligen ett tyskt projekt. Jag har gjort mina sex, sju senaste filmer på engelska och känner att det är dags att jobba med mitt modersmål igen. (PM)

Mer läsning

Annons