Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Elkrisen visar att kärnkraften behövs

+
Läs senare
Debatt

Vinterns chockhöjda elpriser ger en föraning om vad som riskerar hända om kärnkraften avvecklas. Den senaste tidens utveckling borde vara en väckarklocka. Om Sverige ska klara både jobbkris, klimathot - och kalla vinterdagar - måste vi utveckla all koldioxidfri elproduktion, inklusive kärnkraften, skriver ordföranden i basindustrins energisamarbete, Kenneth Eriksson.

Under vintern har Sverige återkommande drabbats av chockhöjda elpriser. Orsaken har varit att effektuttaget ur kärnkraften varit ovanligt lågt på grund av driftsunderhåll och säkerhetsuppgraderingar och vädret kallare än vad vi varit vana vid de senaste åren.

Toppnoteringarna, som har legat på över 14 kronor per kWh, att jämföra med det normala prisläget kring 30-40 öre per kWh, har slagit hårt mot såväl hushåll som den elintensiva basindustrin. I dagarna kommer elräkningen och många hushåll kommer få betala hundratals kronor mer än vanligt.

Också industrin har drabbats hårt. Många företag har tvingats till produktionsstopp. Tidvis har det varit ekonomiskt omöjligt att hålla produktionen igång. Exempelvis betyder varje öres ökning av elpriset cirka 45 miljoner kronor i ökade kostnader bara för stålbranschen. Hade vi befunnit oss i ett bättre konjunkturläge och haft högre produktion i våra industrier, hade konsekvenserna för jobb och tillväxt än allvarligare.

Den senaste tidens utveckling borde fungera som en väckarklocka eftersom den ställer en långsiktig trend på sin spets. De senaste tio åren har elpriset nära tredubblats. Det är inte en tillfällighet att elpriserna stigit utan resultatet av en allt sämre fungerande elmarknad och en växande osäkerhet om hur Sveriges politiker långsiktigt ska trygga elförsörjningen i praktiken. Vinterns höjda elpriser visar tydligt vad som riskerar att hända om kärnkraften avvecklas och hur viktigt det är att få ordning på elförsörjningen.

För industrins möjlighet att kunna investera och säkra jobben är klimatvänlig el till konkurrenskraftiga priser, en grundläggande förutsättning. Elpriset är förstås inte det enda som påverkar vår konkurrenskraft, men allteftersom globaliseringen utjämnar utbildningsnivåer och produktivitet har elkostnaden kommit att bli den viktigaste frågan för den elintensiva industrin. Det går inte att bortse ifrån att kärnkraft och vattenkraft är det enda alternativen för att skapa energi till rimliga kostnader utan att bidra till växthuseffekten. Den svenska elproduktionen är ungefär 150 TWh och under ett normalår står vattenkraften för drygt 65 TWh och kärnkraften för knappt 65 TWh. Trots en kraftig utbyggnad, understödd av subventioner, bidrar vindkraften än så länge med mycket liten del av elproduktionen, drygt 2 TWh.

Vattenkraften är de flesta överens om inte möjlig att bygga ut ytterligare. Vindkraft har potential men den kommer inte att kunna täcka framtidens behov av el, den behöver reglerkraft när det inte blåser och den är dessutom dyr.

Återstår gör då kärnkraften som är stabil, förutsägbar, prismässigt konkurrenskraftig och inte bidrar till koldioxidutsläppen. Alltfler länder planerar därför för en utbyggnad av kärnkraften. Storbritannien, Frankrike, Finland, Indien, USA och Kina är bara några av dessa.

År 2020, när den tekniska livslängden för de nuvarande reaktorerna bedöms vara till ända, kommer nära halva Sveriges energiproduktion att behöva ersättas, annars väntar elunderskott och kraftigt höjda energipriser. Såväl klimatomställningen som jobben kommer då att hotas. Om inte vinterns krisrubriker om elprischocker ska bli morgondagens vardagsmat måste Sveriges politiker våga tala klarspråk om hur framtidens energiförsörjning ska tryggas i praktiken. Om vi ska klara både jobbkris och klimathot, och kalla vinterdagar, har Sverige inte råd att avstå från att utveckla all koldioxidfri elproduktion - inklusive kärnkraften.

Kenneth Eriksson,

Ordförande för basindustrins energisamarbete SKGS

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons