Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En stark politik i en turbulent tid

+
Läs senare
Debatt

Mer pengar kvar i plånboken är viktigt för att fortfarande ha en köpkraft kvar. Slutar människor att konsumera blir krisen ännu värre med än flera i arbetslöshet. Nu gäller det att inte drabbas av panik utan att ha is i magen. Det skriver moderaten Lena Asplund, moderat riksdagsman från Sollefteå.

Oppositionen ”gnäller” på att regeringen inte gör något i en ekonomisk orolig situation för Sverige och övriga världen. Jag vill med bestämdhet hävda motsatsen. Moderaterna och alliansregeringen har agerat på ett mycket ansvarsfullt sätt under de senaste veckorna av ekonomisk turbulens. Budgetpropositionen innehåller satsningar på 32 miljarder på välfärden, infrastruktur och jobbskapande åtgärder. Och detta är inte allt.

Den 11 december la regeringen fram ett stödpaket på 28 miljarder kronor till bilindustrin där pengarna allt väsentligt ska satsas på framtida utveckling av bilar. Ett av målen är att minska utsläppen, något som ligger i linje med EU:s miljömål och man tillför därför kreditgarantier för lån från Europeiska investeringsbanken. Kreditgarantierna ska kunna uppgå till som mest

20 miljarder kronor. Därutöver föreslår regeringen undsättningslån för fordonsföretagen som befinner sig ekonomisk kris med upp till fem miljarder kronor, samt tre miljarder kronor till ett aktiebolag som ska bedriva forskning och utveckla verksamhet inom fordonsindustrin.

Fordonskrisen är en kris som även berör oss i Västernorrland. Fordonsindustrin står för 140 000 arbetstillfällen och drar in var sjätte exportkrona. En massarbetslöshet i Väst-Sverige smittar av sig till oss i Västernorrland.

Till detta kommer även de satsningar om 8,3 miljarder kronor för jobb och omställning som alliansregeringen presenterade den 5 december, där man bl.a. vässar och förstärker arbetsmarknadspolitiken och förbättrar efterfrågan inom byggsektorn. De förslag som regeringen presenterade spänner över fem huvudområden;

•Förstärkt stöd till nya arbetslösa och korttidsarbetslösa

•Förstärkt stöd för långtidsarbetslösa

•Förstärkning av yrkeshögskolan och gymnasial yrkesutbildning (yrkesvux)

•Förstärkta satsningar på infrastruktur och

•Förstärkt skatteavdrag för hushållstjänster i form av reparation, ombyggnader och underhåll av byggnader (ROT-tjänster)

Krisen är global och Sverige rycks med utan att ha skapat den. Vi ska dock vara glada att vi har en regering som sparade i ladorna när tiderna var goda och inte lyssnade på de som under de goda åren uppmanade till att spendera de då stora överskotten. Det gör att vi trots allt har bättre förutsättningar än många andra länder att klara av att hantera den situation som vi nu står mitt i.

Onsdagen den 10 december beslutade vi i Riksdagen dessutom om det tredje steget av jobbskatteavdraget som när det införs den 1 januari 2009 kommer innebära att exempelvis en sjuksköterska fått totalt ca 1 500 kr i sänkt skatt sedan 2006. Alliansregeringens jobbskatteavdrag har gett mer effekter för privatekonomin än de nominella löneökningarna. En sjuksköterska till exempel har haft en löneökningseffekt på månadsbasis under 2007 och 2008 på 791 kronor. Detta innebär att regeringens jobbskatteavdrag har gett 700 kronor mer än löneökningarna i plånboken. Faktum är att i stort sett hela den reella köpkraften kan härledas till skattesänkningar.

Vad betyder då detta för en Sundsvallsbo som tjänar 20 000 kronor per månad? Jo, med alliansregeringens jobbskatteavdrag har personen i fråga 1 219 kronor mer kvar i plånboken varje månad efter skatt. På årsbasis betyder det ett extra tillskott på 14 629 kronor efter skatt – i princip en extra månadslön per år.

För oss moderater är det viktigt att öka människors valfrihet. Frihet kan mätas utifrån många olika parametrar, men en sak är tämligen säker; Arbetar man långa dagar och trots det kämpar med att få utgifter och inkomster att gå ihop så känner man sig inte speciellt fri. Alliansregeringens jobbskatteavdrag har ökat människors frihet genom att de själva får disponera mer av sin lön – den som arbetar har fått nästan en hel månadslön extra efter skatt per år. Det kan man kalla en verklig frihetsreform.

Mer pengar kvar i plånboken är viktigt för att fortfarande ha en köpkraft kvar. Slutar människor att konsumera blir krisen ännu värre med än flera i arbetslöshet. Nu gäller det att inte drabbas av panik utan att ha is i magen.

Lena Asplund (m)

Riksdagsledamot från Sollefteå

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons