Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

En vansinnig markering från regeringen att ta bort gåvoavdraget

+
Läs senare
Debatt

Vår lag är ett tvångsmedel för de dygder vi i Sverige gemensamt enats om skall vara vad som är eftersträvansvärt för oss som samhälle. Det finns ett uttryck som lyder att ingen någonsin blivit fattig av att ge. Detta är något som många svenskar antagligen känner igen sig i vid det här laget, efter den massiva uppslutningen vi sett kring donationer av kläder och pengar, men kanske framför av personlig tid och hjälpinsatser för nyanlända. När politiken står handlingsförlamad är det allt som oftast vanliga människor och frivilligorganisationer från civilsamhället som får kavla upp ärmarna och se till att människor får hjälp.

Vi har i Sverige sedan 2012 haft rätten att göra avdrag på deklarationen för gåvor, något som alliansregeringen hoppades skulle uppmuntra ett ökat givande från privatpersoner till välgörande ändamål och vetenskaplig forskning. Det handlar om gåvor på minst 2 000 och max 6 000 kronor per år och person som är avdragsgilla till 25 procent, vilket alltså möjliggör ett maximalt avdrag på 1 500 kronor per person och år – inga förmögenheter alltså. Under de tre första åren 2012–14 ökade enligt statistik från svensk insamlingskontroll givandet från privatpersoner med ca 1 miljard(!), eller 20 procent proportionellt sett. Statistiken för 2015 är inte sammanställd än av förklarliga skäl men man kan efter årets händelseutveckling anta att trenden snarare har ökat än minskat.

Regeringen slopade i budgeten för 2016 detta lyckade avdrag och räknar att det skall bringa cirka en kvarts miljard till statskassan. Ställt i proportion till statsbudgeten, som för 2016 har beräknade inkomster på drygt 924 miljarder, kan vi konstatera att det handlar om småpotatis i sammanhanget. I en tid då volontären blir utsedd som årets svensk och när hjälpbehoven är enorma, väljer regeringen att göra en ideologisk markering som inte kan beskrivas som något annat än totalt vansinne utan något rationellt resonemang överhuvudtaget. Glömde jag nämna att cancerfonden var den största benefaktorn relaterat till gåvoavdraget? Eller att Unicef var den näst största?

Robin A. Håkansson

Ordf. KDU Västernorrland

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons