Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Förintelsen – ett mörkt kapitel i mänsklighetens historia

+
Läs senare
Debatt

Den 27 januari 1945 öppnades Auschwitz portar av Röda Armén. Omvärlden tvingades då se resultatet av nazisternas tolvåriga regim. Sextio år senare, 2005, antog FN:s generalförsamling en resolution som gör denna dag till en internationell minnesdag för Förintelsen. Därför samlas nu, varje år den 27 januari, människor över hela världen i en manifestation mot intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Auschwitz är i dag ett museum och finns sedan 1979 med på Unescos lista över världsarv. Tyvärr står det forna förintelselägret och förfaller och i fjol hade museet bara en miljon besökare. Den polska regeringen har vädjat till EU om hjälp för att bevara lägret och kunna hålla det öppet som museum. Vi är stolta över att den svenska alliansregeringen förra året bidrog med en miljon kronor till stiftelsen som bevarar Auschwitz-Birkenau till eftervärlden.

Överlevande från Förintelsen utgör aktiva länkar mellan då och nu. Men när tiden går försvinner dessa ögonvittnen och deras minnen. Därför är det ovärderligt att Auschwitz underhålls och kan fungera som minnesbank. Den europeiska unionens medlemsstater har en skyldighet att vårda Auschwitz-Birkenau till kommande generationer. Alla europeiska länder lever i skuggan av Förintelsen.

Det finns de som i dag ifrågasätter Förintelsen och bland de som vill att vi ska glömma är bland andra Irans president. Några dagar innan jul stals den fem meter långa och 40 kilo tunga entréskylten till Auschwitz med den ökända texten "Arbeit macht frei". Efter ett intensivt internationellt polissamarbete återfanns skylten. Stölden av ett så symboliskt föremål är en attack mot Förintelsens minne.

Det är angeläget att vi fortsätter att granska det svenska agerandet under Förintelsen. Vi får inte glömma att det fanns svenska studenter som protesterade mot att tio tyskjudiska läkare skulle få en fristad i vårt land. Studenterna argumenterade att dessa läkare skulle öka arbetslösheten bland svenska läkare. Martin Wolf, Henriette Fleischmann, Ewald Moritz Stern och Robert Gerst är namn på några av de judar som efter Kristallnatten 1938 sökte inresetillstånd till Sverige. De fick avslag av svenska Utrikesdepartementet. Deras liv slutade i Auschwitz och Treblinka.

Sex miljoner judar mötte sitt öde i nazisternas dödsläger. Två miljoner polacker avrättades. Hundratusentals funktionshindrade och romer dödades. Tusentals Jehovas vittnen och homosexuella mördades. Siffrorna är ofattbara. Det är alla dessa offer som vi väljer att hedra 27 januari.

För sextiofem år sedan skrevs ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia. Den dag vi väljer att inte minnas Förintelsen ökar risken för att det fruktansvärda händer igen.

Solveig Hellquist (FP)

Riksdagsledamot

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons