Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Lesbiska diskrimineras vid insemination

Debatt

Fortfarande har ensamstående i Sverige inte laglig rätt till inseminering. Bara ena parten i en lesbisk parrelation har rätt till inseminering. Villkoren för IVF, provrörsbefruktning, skiljer sig mellan de olika landstingen både för heterosexuella par och lesbiska par. Ett huvudbudskap från oss liberaler är att samhället inte ska värdera en familjeform som bättre än någon annan. Det är inte föräldrarnas antal eller kön som avgör barnets uppväxt. Det är dags för Alliansregeringen att sätta ned foten.

Sedan 2006 har lesbiska par laglig möjlighet att få barn via insemination. Samtidigt tillämpas denna rätt olika beroende på landsting. Antalet försök varierar och som regel är det bara den ena kvinnan som erbjuds insemination, båda aspekterna visar på diskriminering. För ett heterosexuellt par som möter ofrivillig barnlöshet erbjuder olika landsting olika antal kostnadsfria IVF-försök och använder sig av olika åldersgränser. Antal kostnadsfria IVF-försökt varierar mellan ett och tre beroende på landsting.

I Västernorrlands Läns Landsting gäller endast ett kostnadsfritt IVF-försök, enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting. Oavsett om det handlar om antal kostnadsfria IVF-försök eller inseminering av lesbiskt par får inte bostadsort bestämma villkoren. Samma regler skall gälla i hela Sverige.

Den 6 april i år avslog riksdagen ännu en gång förslaget om att bevilja ensamstående kvinnor rätt till inseminering i Sverige. Trots att sex av riksdagens partier motionerat i frågan röstade kammaren för att följa socialutskottets linje och låta regeringen utreda frågan ytterligare. Detta på grund av att regeringens minsta samarbetsparti KD fortsätter att bromsa frågan. Det innebär att kvinnor i Sverige fortsättningsvis kommer att vara hänvisade till Danmark, Finland, Lettland eller andra länder som har en mer tillåtande lagstiftning. Det är en situation som varken är bra för barnet och heller inte för mamman. Enligt Femmis (frivilligt ensamstående mammor med insemination/ivf) föds det cirka ett barn i veckan genom assisterad inseminering men det är ingen som vet det exakta antalet.

I Danmark där den majoriteten av de svenska kvinnorna åker skyddas donatorn av sekretess, vilket innebär att barnen i vuxen ålder inte har möjlighet att ta kontakt med donatorn. Vid en legalisering av inseminering i Sverige bör en lagstiftning också reglera att dessa barn i vuxen ålder har möjlighet att få redan på identiteten på donatorn.

Detta för att underlätta barnens situation. I och med att inseminering av ensamstående inte är lagligt i Sverige förekommer ingen eller mycket liten forskning kring dessa barn, något som är djupt olyckligt eftersom de här barnen kommer att fortsätta födas in i vårt samhälle men utan kunskap finns få förutsättningar att stötta dem på bästa sätt. En olycklig paradox av KD:s agerande är med andra ord att de barn som de anser sig värna om hamnar i kläm i och med partiets fortsatta nej till inseminering av ensamstående.

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att den teknik och de metoder som finns är tillgängliga för alla medborgare annars riskerar möjligheten att skaffa barn bli avhängigt förälderns eller föräldrarnas ekonomiska situation. Sverige förbjuder ingen att vara ensamstående förälder då måste vi också sluta gradera och definiera olika sätt att bli förälder.

De övriga allianspartierna behöver visa tydlighet och övertygelsen gentemot KD i de här frågorna. Ingen kvinna har rätt till ett barn men varje barn har rätt till en mor.

Maria Lilja

Distriktsordförande

Liberala Kvinnor Västernorrland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons