Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Omtag i sjukhusfrågan – dags att ta (S)tällning i regionfrågan!

+
Läs senare
Debatt

Sjukhusfrågan och landstingets besparingsåtgärder i Västernorrland har kantats av så många felbeslut, så många insiktslösa prioriteringar och rekryteringar och så mycket ilska och frustration hos sjukvårdpersonal och vanliga medborgare att det saknar motstycke - åtminstone i den här delen av landet. Att Ewa Söderberg som högste ansvarig politiker tog konsekvenserna av detta och avgick var förstås det enda rätta, men borde ha skett långt tidigare.

Turbulensen har blottat socialdemokratins största brister i vårt län. Lojalitetskravet med partiet har gjort att S-företrädarna i olika organ och kommuner har varit totalt handlingsförlamade. I Sundsvall och Timrå har det uppenbarligen varit viktigare att sluta upp bakom Ewa Söderberg och länets distriktsordförande Elvy Söderström, än att tillsammans försöka peka på andra alternativ än en systematisk nedmontering av Länssjukhuset i Sundsvall

All modern forskning, bland annat från Sweco Eurofutures, pekar på att det är starka sammanhållna arbetsmarknadsregioner – inte enskilda kommuner - som lockar nya invånare, nytt kapital och nya etableringar. Goda kommunikationer, utbildnings- och rekreationsmöjligheter och inte minst en bra sjukvård är andra parametrar som kan få människor och företag att välja just vår region före någon annan. Med nya E4, Tunadalssatsningen och Mittuniversitetet, har vår region skaffat sig nya fördelar i den kampen. Den pågående avlövningen av Sundsvalls sjukhus är däremot ett gigantiskt steg i fel riktning.

Om Sundsvall, Timrå och Härnösand kunde enas om att behålla och även utveckla de konkurrensfördelar som finns i vår gemensamma arbetsmarknadsregion, skulle vi tillsammans med Ånge förfoga över 62 procent av länets skattekraft. Detta innebär att kvalitén och en hög personaltäthet kan säkras på Sundsvalls sjukhus och vi skulle slippa den ständiga dragkampen mellan länets sjukhus. I ett första skede kan detta säkras genom att införa två självstyrande sjukvårdsnämnder (norra och södra), men framför allt skapas förutsättningar för att på sikt bygga en stark Region Mittsverige tillsammans med Östersund och kanske också även med våra naturliga grannar i norra Hälsingland. Möjligheterna för Midlanda att överleva förbättras avsevärt om man slipper konkurrera om driftbidrag med flygplatserna i Gällivare, Pajala, Hemavan och ytterligare sex, sju flygplatser i Stornorrland.

Med Ewa Söderbergs avgång öppnas nu nya möjligheter, men det är bråttom. Det är dags att lyfta perspektivet och se vad som är bäst för vår region – Norrlands starkaste arbetsmarknadsregion – både när det gäller sjukhusfrågan, men även ur ett arbetsmarknads- och tillväxtperspektiv.

Med andra ord; det är dags för S-ledningen i Timrå att släppa prestigen kring gränspålen i Merlobäcken och i stället aktivt arbeta för Region Mittsverige och för Härnösands, Timrås och Sundsvalls bästa.

Det är hög tid att man inser det medborgarna redan insett, nämligen att samarbetet mellan våra kommuner är betydligt viktigare än att flörta med Umeå och Luleå. Det är man om inte annat skyldiga den sjukhuspersonal som nu tvingas ut i arbetslöshet i landstingsledningens ambition att bädda för ett Stornorrland.

Magnus Sjödin (M)

Oppositionsråd Sundsvall

Tony Andersson (M)

Gruppledare Timrå

Kenneth Westberg (M)

Timrå

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons