Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Röster som borde höras – migranters syn på integrationspolitik

Annons

Det existerar många uppfattningar och åsikter om Sveriges integrationspolitik, men få utgår från migranters egna uppfattningar. Vi presenterar härmed resultat och rekommendationer från en vetenskaplig studie där utgångspunkten varit just migranters egna berättelser. Länsstyrelsen i Västernorrland fick 2015 medel från Tillväxtverket för att bedriva ett projekt kallat "Invandring till jobb". Projektet hade som mål att undersöka anledningarna till varför utrikesfödda har svårigheter att få jobb samt vad som gör att man stannar i eller flyttar till Västernorrland. Inom ramen för projektet fick forskare vid Mittuniversitetet i uppdrag att genomföra en intervjustudie. Sammantaget djupintervjuades ett 30-tal utrikesfödda kvinnor och män i olika åldrar och med varierad arbetslivs- och utbildningsbakgrund.

Hur politiska förändringar påverkar utrikesfödda och hur personer blir tvingad att lära sig att navigera i ett komplicerat system visar resultaten med all önskvärd tydlighet. Den senaste tidens intensiva reformer inom politikområdet har onekligen skapat konsekvenser för den enskilde i formen av osäkerhet över hur ansvar och befogenheter är fördelade mellan myndigheter på olika nivåer.

Ett konkret exempel är berättelser om hur konflikter uppstår mellan vad man som nyanländ egentligen önskar och vad systemet kräver. Som en av de intervjuade uttrycker det: "… jag vet inte vems misstag eller vems fel, men när jag kom till Sverige och kommunen erbjöd mig jobb så tackade jag ja. Jag avbröt gymnasiet och fick det här jobbet … Men det här jobbet hade ingen framtid." Att komma ny till Sverige innebär oundvikligen också en period med känslor av att vara lämnad ensam och att börja om från början. Sådana känslor kan ta sig olika uttryck vilket också återspeglas i citatet nedan: "Jag tror vi alla känner nästan samma saker, du börjar från noll"

Baserat på resultaten från denna studie föreslår vi ett antal ett antal rekommendationer som kan förbättra mottagande och integration.

En högre grad av individualisering av insatser för nyanlända. Etableringsinsatserna framstår vara stöpta i samma form trots att individerna till vilka de riktas inte är det.

Ett större ansvar bland privata arbetsgivare. I vårt material framgår det tydligt att offentliga arbetsgivare tar ett större ansvar än vad privata gör.

Skapa fler möten för nätverksbyggande. Vikten för en individ att ha kontakter och nätverk kan knappast nog betonas. Mot bakgrund av de intervjuades berättelser så menar vi att skapandet av fler tillfällen för möten, där engagemanget också är ömsesidigt, är viktigt.

Definiera vilken roll praktikplatser ska ha. I den mest bistra beskrivningen framställer individer att de slussas mellan olika praktikplatser utan en känsla, ens på förhand, om att det kan leda till ett arbete. Som en intervjuad beskrev sin erfarenhet: "Det är billigt, de behöver inte betala... Det är gratis jobb i en, ibland flera månader. Efter det tror man att man ska få jobb men så blir det aldrig något."

Allmännyttan bör ta större ansvar för att bryta boendesegregering. Många intervjuer skildrar ett uppdelat samhälle som en aktiv bostadspolitik kan medverka till att bryta.

Integration berör alla i samhället men konstigt nog har den grupp som politiken särskild riktats mot sällan kommit till tals. Förslagen ovan utgår just från deras perspektiv och erfarenheter.

Lotta Brännström

Katarina Giritli-Nygren

Gustav Lidén

Jon Nyhlén

Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons