Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vart är den norrländska landsbygden på väg?

+
Läs senare
Debatt

Vid ett möte anordnat av LRFs kommungrupp Kramfors där ett 15-tal livsmedelsproducenter från kommunen deltog, enades vi om följande:

Vi vill med denna skrivelse belysa sambandet mellan priset på maten i butiken och stöden till livsmedelsproducenterna och ge ett exempel på vad det långsiktigt kan betyda i ett större sammanhang.

För 25 år sedan gick cirka 23 procent av konsumenternas disponibla inkomst till mat. I dag är den siffran nere på 11 procent. I takt med att kostnaderna i butik för maten till hushållen har sjunkit, har stödens betydelse för livsmedelsproducenterna ökat. För 25 år sedan klarade 30 procent av livsmedelsproducenterna att leva på det verksamheten gav, i dag klarar ingen det.

Konsumenterna har successivt fått billigare mat i takt med att maten till större del finansieras via skattsedeln.

Vi känner stark oro och frustration över den dåliga lönsamheten inom jordbruksnäringen samt en uppgivenhet över att våra frågor inte diskuteras i den politiska debatten i Sverige.

Vad vill vi med svensk matproduktion och svensk landsbygd? Hur attraktiv blir till exempel svensk besöksnäring när jordbruket är nedlagt?

Matproduktionens framtid i Sverige har en bredare betydelse än vad man i förstone kan se och den har blivit än mer politiskt beroende utan att det politiska samtalet förs i den utsträckning som är nödvändig.

Av anledning till ovanstående vill vi slutligen poängtera att de ekonomiska stöden till Sveriges livsmedelsproducenter, tyvärr är en förutsättning för överlevnad. Indragningar utgör i nuläget ett direkt hot mot en bra svensk matproduktion och en levande landsbygd.

Ann Fredriksson och Per-Uno Norgren, LRFs kommungrupp Kramfors

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons