Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elakt förtal mot svenska bönder – dina ordval visar på stor okunskap

Annons
Kerstin Herbertsson hugger tillbaka om det svenska lantbruket. Bild: Terje Bendiksby/TT

Replik på Bli djurvän på riktigt – bli vegan, 24/2.

Det som gör mest ont i mig när jag läser din artikel, är den stora okunskapen du verkar ha om lantbrukets djur. Eftersom jag själv i alla år jobbat med mjölkkor kan jag lugnt säga att jag inte på något vis känner igen mig i det du skriver.

Aldrig någonsin har jag eller nån annan bonde jag känner kallat våra tjurkalvar för "avfallsprodukter", det ordet har nog växt fram från er sida i er hatkampanj mot oss bönder och våra djur. Jag har väldigt svårt att se hur man som djurvän kan använda ett sådant ord om ett levande djur, själv mår jag mest illa när jag hör det.

Läs också: Sofia Mirjamsdotter: Satsa på vegetariskt istället för ekologiskt

Daniel Ekbom skriver vidare om "ständig tvångsinseminering", som vittnar om en stor okunskap i ämnet. En brunstig ko är mer än gärna med på att bli inseminerad och en icke brunstig ko blir inte dräktig om du nu skulle få för dig att "tvångsinseminera" henne, och vad är då vitsen med att inseminera henne? Förresten vill jag även förtydliga att kons avkomma heter kalv, och människans heter barn.

Om ni nu är sådana djurvänner, varför kastar ni bara skit på mig när jag kommer med det här förslaget?

Så kommer vi då till slakten, den biten som är den allra värsta känslomässigt även för en bonde, men tack och lov känner jag inte igen mig i det du skriver om slakten heller – "panikslagna av skräck", "de bedövas av våld mot huvudet"? Våldet heter bultpistol och är ingenting som djuren är rädda för, avblodningen sker när djuret är bedövat så det känner de ingenting av.

Läs också: Katarina Östholm: Utan bönder ingen mat – när vi har en landsbygd som kan rädda världen

Jag håller med om att det finns mycket att önska i samband med slakt, jag har försökt att diskutera även med er om att hjälpas åt att få till stånd mobila slakterier så långt det är möjligt. Det borde vara det absolut bästa sättet för djuren då de slipper både transporterna och slakterierna och avlivningen sker hemma i tryggheten på gården. Om ni nu är sådana djurvänner som du skriver, varför kastar ni bara skit på mig när jag kommer med det här förslaget?

Att kalla det du skriver för de svenska djurens vardag är bara elakt förtal mot svenska bönder. Glöm aldrig bort att för varje djur som försvinner från Sverige sätts ett nytt in i de enorma fabrikerna utomlands, där djuren många gånger överlever tack vare antibiotika och hormoner utblandat i deras mat och vatten.

Att äta kött är likväl som att äta veganskt ett helt frivilligt val, det allra viktigaste för bägge sidor är att köpa och äta svenskt!

Kerstin Herbertsson

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Läs också:

Köttskatt kan hjälpa isbjörnarna

Ät mer grönt och mindre kött – för att minska fattigdomen i världen

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons