Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför skuldbelägga oss föräldrar som vill göra det bra för våra barn?

Annons

Skribenten är trött på att debatten kring antalet timmar i förskolan brukar summeras med frågan

Med anledning av förslaget att utöka antalet förskoletimmar i Timrå kommun.

Något som upprör mig å det grövsta är skuldbeläggandet av föräldrar som har äldre barn på förskolan medan de är föräldralediga – i synnerhet när det kommer från förskollärare. Vad vill man uppnå? Tycker man att den egna arbetsplatsen inte är bra för barnen eller är man trött på sitt jobb?

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Debatter kring rätten till timmar (oavsett mängd) på förskolan för barn till föräldralediga summeras alltid på samma vis och med i princip samma mening: "Vill man inte vara med sina barn?" Kan det inte finnas andra orsaker till att man har sitt äldre barn på förskolan? När det nya syskonet anländer till familjen förändras dynamiken och som vi ju alla vet är inte alla spädbarn likadana. Vissa spädbarn är redan från start väldigt tillfreds och kanske sover och äter på regelbundna tider, medan andra har en lite jobbigare start på livet. Det nya syskonet kanske drabbas av kolik med efterföljande timslånga perioder av skrik och slutkörda föräldrar i månader framöver. Det kanske är ett syskon med omättligt närhetsbehov som kräver att bli buret dygnet runt, det kanske vill ammas flera gånger i timmen både dag och natt, det kanske har reflux med tillhörande kaskadkräkningar där konstanta klädbyten, tvätt och städ styr agendan, eller varför inte en kombination av alla föregående exempel?

För Plus-kunder: Timrå fördubblar tiden som barn får vara på förskolan: "Hetsigt jobb för att lösa situationen"

Kanske är det så att man fått två nya syskon samtidigt, tvillingar, med allt vad det innebär? Att ha ett barn är krävande bara det, men där kan man åtminstone ge hela sin uppmärksamhet till det barnet och i bästa fall också ta igen lite vila när barnet själv vilar. Det går inte när man har ett eller flera äldre barn också så klart – de kräver ju också uppmärksamhet och stimulans.

Jag vågar påstå att föräldrar gör det för barnens skull utifrån sin unika situation och inte för att man inte vill vara med dem.

Addera att vi i Sverige inte har tillgång till hjälp av våra far- och morföräldrar i samma utsträckning som i andra länder då det krävs att man jobbar och pensionsåldern blir högre, samt att vår föräldraförsäkring begränsar möjligheterna både ekonomiskt och i antal dagar för föräldrar att vara hemma samtidigt, då blir ju förskolan alternativet. Där ges barnen möjlighet att vara ute i timmar, träffa sina vänner, delta i en bra pedagogisk verksamhet, sova i sin vagn eller vila inne, lyssna på sagostunder, pyssla med mera. Detta i kontrast till att hela tiden få ställas åt sidan för det yngre syskonets omedelbara behov och kanske tålamodstrytande föräldrar. Alla är inte supermänniskor!

Jag vågar påstå att föräldrar gör det för barnens skull utifrån sin unika situation och inte för att man inte vill vara med dem. Samtidigt ges man möjlighet att lära känna den nya bebisen under några timmar utan skuldkänslor (förhoppningsvis). I stället för att dra skuldkortet mot föräldrar kanske det vore på sin plats att rikta ilskan dit den hör hemma – till politikerna! De har makten att förändra verksamheten, men det görs inte genom att skapa skuld och skam hos småbarnsföräldrar.

Trött på skuldbeläggande

Läs också:

Förskollärare: Era barn kommer inte få det bättre med fler timmar hemifrån

S, V: 30 timmar i förskolan och gratis kollektivtrafik – dags att satsa på de unga i Timrå

30 timmar på förskolan är överdrivet – har föräldrar inte tid att vara med sina barn?

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons