Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Kampen för att rentvå sig själv

+
Läs senare

Hej, det är Billy Butt, hörs det när jag lyfter telefonluren.

Och visst är det den förre musikproducenten och skivbolagsdirektören som hör av sig. Rösten och tilltalet är omisskänligt.

Inte så att jag har Butt i telefon alltför ofta. Men med jämna mellanrum har han ringt. För att tipsa om en resningsansökan som är på väg, för att lobba för sin bok eller för att försöka få in en debattartikel.

Butt har onekligen ett tudelat förhållande till svenska medier. Under åren på 80-talet som framgångsrik nöjesproducent levde han i symbios framförallt med kvällstidningarnas journalister. Sen kom 90-talet med våldtäktsanklagelser och en fängelsedom på fem år. De senaste tio åren har han sökt upprättelse och formulerat sammanlagt tio resningsansökningar till Högsta domstolen. Alla avvisade, den senaste så nyligen som i maj i år.

Och hela tiden har han haft kontakter med journalister, sådana han gillat såväl som dom han tyckt hjärtligt illa om.

Själv har jag aldrig träffat Billy Butt. Jag kom först i kontakt med honom eftersom Sundsvalls Tidning i början av 90-talet skrev om en av de kvinnor som påstod sig ha blivit våldtagen av honom. Då titulerades han fortfarande som "Nöjesprofilen" i spalterna innan han själv trädde fram och berättade att "Nöjesprofilen det är jag".

Redan 1993 gav han ut boken "Vem fan är Billy Butt?" där han berättade sitt livs historia, men också försökte rentvå sig för anklagelserna om våldtäkt. Boktiteln lär har kommit till efter ett samtal med den dåvarande nyhetschefen på ST Anders Andersson. Även han uppringd med inledningsorden: "Hej, det är Billy Butt!" Varpå den inte så lättflörtade gamle TT-murveln utbrast: "Vem fan är Billy Butt?"

Nu sjutton år senare, ett avtjänat fängelsestraff och tio avslagna resningsansökningar, skriver han på nytt för att hävda sin oskuld men också peka på det han uppfattar som rättsrötan i Sverige. Den nya boken heter "Ett särpräglat utseende" och syftar på en formulering som fanns med i den första tingsrättsdomen när man diskuterade kvinnornas trovärdighet i våldtäktsmålet.

En antal tunga jurister har engagerat sig i Billy Butts sak och ifrågasatt domarna i såväl tings- som hovrätt. Att Butt uppträtt på ett tvivelaktigt och i vissa fall svinaktigt sätt när han tillskansat sig sex med de unga kvinnorna mot löften om modell- eller sångjobb är det ingen som ifrågasätter. Butt själv idkar ordentlig självkritik i det avseende. Men att det skulle röra sig om våldtäkter avvisar han helt.

Ett förord av justitierådet och tidigare ordföranden i Högsta domstolen Johan Munck och efterord av förre chefsåklagaren Sven-Erik Alhem ger tyngd åt boken utan att någon av parterna tar ställning i skuldfrågan. Men frågan om rättstryggheten tar de upp ur ett principiellt perspektiv.

Du har väl fått boken, fortsätter Butt i telefon.

Visst, säger jag och lovar läsa den på weekendresan till Lissabon.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons