Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Avgörande år för USA

+
Läs senare
/
  • Har de konservativas dominans nått vägs ände i USA med George W Bushs presidentsskap?
Ledare

Den amerikanske politikern Eugene J. Mccarthy, som dog förra lördagen 89 år gammal, är trots sin långa karriär i senaten (1959-1971) mest ihågkommen för sitt försök att bli det demokratiska partiets presidentkandidat 1968 genom att samla motståndarna mot Vietnamkriget i en stor proteströrelse. Det är intressant att studera de amerikanska tidningarnas minnestexter över Eugene J. Mccarthy de handlar framför allt om det där mytomspunna året 1968. I en kommentar till Mccarthys död säger senator Ted Kennedy: "Hans liv talar starkt till oss i dag när vi står inför en liknande avgörande tid för vårt land." De historiska händelser vi väljer att uppmärksamma säger ofta mycket om vår egen samtid. En av de mest intressanta analyser jag läst av det moderna USA:s politiska utveckling är Bill Clintons memoarer. Han utmålar 1968 års händelser som det avgörande ögonblicket för de senaste trettio åren i amerikanska politik startskottet för en konservativ motoffensiv på bred front.
Republikanerna har vunnit sju av de tio senaste presidentvalen och har fått allt mer konservativa företrädare i kongressen för varje nytt val. Det är väl känt att Bushs huvudstrateg Karl Rove har som mål att etablera en republikansk majoritet i USA för en generation framåt, att marginalisera demokraterna i stora delar av USA. Men frågan är om inte George W Bush har fört den konservatism som formades i slutet av 1960-talet till både en höjdpunkt och till ett slags slutpunkt. Genom att samla kring sig som rådgivare och medarbetare de flesta av de värsta reaktionärer som de republikanska nätverken kunde uppbåda gav han 1968 års konservativa rörelse mer inflytande än den någonsin haft tidigare. Och långt större ansvar än den var mogen eller kompetent att hantera. Lögnerna och manipulationen av underättelsemateriel inför Irakkriget, försöken att främja och legalisera tortyr vid förhör av militära fångar, den utbredda korruptionshärvan inom partiets ledande kretsar och den misstänkta rasismen under räddningsarbetet efter orkanen Katrina har fått alltfler amerikanska debattörer att återvända till ideologiska grundfrågor. Vad står USA egentligen för i dag, vad betyder de demokratiska frihetsidealen i ett land styrt av George W Bush?
Spänningarna mellan kristna fundamentalister och mer moderata krafter inom det republikanska partiet börjar ta sig starkare uttryck. Och inom det demokratiska partiet pågår redan den ideologiska positioneringen bland tänkbara presidentkandidater samtidigt som man inför nästa års kongressval försöker att etablera ett nationellt idéprogram kring inrikespolitiska frågor som utbildning, sjukvård, teknisk utveckling och energioberoende. Efter år av idétorka och profillöst ledarskap börjar alltså demokraterna att bjuda republikanerna lite motstånd i den ideologiska debatten. Det amerikanska presidentvalet 2008 kan komma att forma USA för lång tid framåt.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons