Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Dags för ny skattereform

+
Läs senare
/
  • Regeringens skattesänkningar har gett mer pengar kvar i plånboken för de flesta – ändå är det hög tid för en ny blocköverskridande skattereform.
Ledare

Skattesystem måste ses över med jämna mellanrum. Senaste det skedde en rejäl, blocköverskridande skattereform i Sverige var i början av 90-talet. En av de ledande parollerna var ”hälften kvar”, det vill säga att ingen skulle behöva betala mer än 50 procent i marginalskatt.

Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. En 90-talskris, en IT-bubbla har spruckit och nu senast den globala finanskrisen. Under dessa kriser och för den delen under åren däremellan har det lappats och lagats på skattereformen, av det ursprungliga förslaget finns i dag inte mycket kvar. Det handlar om införd värnskatt (som gjorde att det rimliga ”hälften kvar” inte fick vara en vägledande princip i många år), det handlar om jobbskatteavdrag i tre genomförda och ett fjärde planerat steg. Det handlar om specialavdrag som Rut och Rot (avdrag för hushållsnäratjänster respektive för ombyggnad och renovering), olika momssatser för olika varor (böcker har sex procent moms, mat tolv procent och de flesta andra produkter 25 procent till exempel) och så vidare.

Vissa av dessa förändringar finner vi vara av godo, andra direkt skadliga. Det kan dock läggas åt sidan för närvarande. Klart är att skattesystemet över tid blivit allt mer svåröverskådligt, därför är det hög tid för en ny skattereform.

Tyvärr tycks utsikterna i dagsläget vara små för att komma överens om en skattereform med ett brett parlamentariskt stöd, därtill är blockens önskemål allt för olika. De rödgröna går till val på höjda skatter, alliansregeringen på fortsatta skattelättnader. Vart har de Socialdemokrater som insåg att skyhöga marginalskatter är skadliga har tagit vägen? Och vart tog de politiker – från vänster till höger – som står för att den förment temporära värnskatten bör avskaffas vägen?

Det borde inte vara kontroversiellt att fortfarande tycka att "hälften kvar" är en rimlig princip. Kunde man komma överens om detta 1990 så borde det gå att komma överens om detta snart 20 år senare. Även om gränsen för att betala statlig skatt har höjts så handlar det knappast om några fantasilöner (drygt 30 000 i månaden). Det är en gräns som borde höjas ytterligare, att den statliga skatten slår till så pass tidigt innebär i princip en straffskatt på utbildning. Det skickar ut fel signaler.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons