Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Lär av fogden

+
Läs senare
/
  • Försäkringskassan – här generaldirektör Dan Eliasson och försäkringsdirektör Birgitta Målsäter – är en myndighet med lågt förtroende bland allmänheten.
Ledare

Kan fogden så kan de andra. Så sammanfattar och ifrågasätter professor Sören Holmberg svenska myndigheters varierande status i allmänhetens ögon, med utgångspunkt i Förtroendebarometern 2013. Den årliga mätningen ger Skatteverket gott betyg – 53 procent av de tillfrågade anger högt förtroende för myndigheten. Det kan jämföras med Försäkringskassans 18 procent och Migrationsverkets 9 procent. Det är anmärkningsvärt låga siffror.

Det är varken naturligt eller rimligt att vissa myndigheter misslyckas med den utåtriktade delen av sitt uppdrag. Förtroende kan i mycket kopplas till god kommunikation med medborgare, media och uppdragsgivare.

Man kan sammanfatta begreppet förtroende som en erfarenhetsbaserad blandning av förnuft och känsla. Det räcker inte att vara kompetent för att belönas med medborgerlig tilltro. Saknas genomgående pedagogisk förmåga och grundläggande empatiska kvaliteter spelar det ingen roll hur väl motiverade beslut som fattas – i synnerhet om myndighetsutövningen hela tiden filtreras i ett sensationsinriktat medielandskap på högvarv.

Migrationsverket är den myndighet som har störst problem med att göra sig själv rättvisa i medierna. Mönstret börjar vanligtvis med ett ömmande fall, vilket med rätta uppmärksammas av journalister och som sedan skapar debatt. I debatten misslyckas Migrationsverket allt som oftast med att kommunicera att man bara tillämpar gällande rätt, och därtill att uttrycka medkänsla. Bilden av en Kafkamässig byråkrati tar form, trots att grundproblemet är de politiska besluten och regelverket. Och så kommer det att se ut så länge Migrationsverket håller fast vid sin nuvarande kommunikationskultur.

Vilket förtroende man tillmäter olika institutioner kan ses som en spegling av tendenser i människors prioriteringar och bekymmer just nu. Det motiverar dock inte den stora skillnaden i förtroende mellan Skatteverket och Försäkringskassan.

Kassans relativt nya generaldirektör Dan Eliasson kämpar på för att höras i det mediala bruset, och personligen ta debatten i de fall då handläggningen gått snett. Myndigheten måste både förklara arbetslinjen och hantera effekter av organisatoriska felsatsningar på 00-talet. Bilden av Försäkringskassan som dödsintygscentral kommer att bli svår att få bort, men det går om man satsar fullt ut på effektiv och värdig kommunikation. Det är en utmaning, men den är inte omöjlig. Skatteverket har visat att det går att vända förtroendetrender.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons